Granska alla eller ingen
ÖVERSYN. Systembolagets vd Anitra Steens pensionsavtal strider mot regeringens nya regler och kommer att ses över av styrelsen. Jaha. Men då ska självklart alla pensionsavtal för verkställande direktörer i statliga bolag granskas. Anitra Steen ska inte särbehandlas, vare sig positivt eller negativt.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Anitra Steen är, tillsammans med
Ingemar Alserud, verkställande direktör för Lernia, statens lägsta betalda vd. Strax över henne med 2 miljoner i lön kommer Birgitta Böhlin, vd för Samhall. Övriga har högre lön plus förmåner och pensionsavtalen är i flera fall minst lika guldkantade som Anitra Steens.
Erik Olsson är vd för Posten. Han tjänar 4,9 miljoner kronor och pensionsavtalet strider mot regeringens nya regler som kom till 2003, samma år som Olsson anställdes. 2004 betalade Posten in 2,5 miljoner kronor i pensionspremier för Olssons räkning. Styrelseordföranden Marianne Nivert försvarar avtalet. Omförhandling är inte aktuellt.
Lars G Josefsson, vd för Vattenfall, tjänar 5,5 miljoner kronor plus 1,8 miljoner i bonus plus 3,6 miljoner kronor i långtidsbonus för åren 2002-2004. Han har rätt att gå i pension vid 60 års ålder och pensionsavtalet följer av allt att döma inte regeringens nya regler. Det gör inte heller
Håkan Bryngelsons pensionsavtal. Han är vd för Vasakronan och tjänar 3,8 miljoner kronor. Har rätt att gå i pension vid 60 års ålder med 65 procent av lönen livet ut.
Martin Ivert, vd för LKAB, fick nyligen sitt pensionsavtal belyst. Han tjänar 3,9 miljoner kronor, har rätt att gå i pension vid 60 med 65 procent av lönen till och med fyllda 65 och därefter minst 50 procent av lönen livet ut. Avtalet strider mot regeringens nya regler och när det blev känt för någon vecka sedan krävde näringsminister Thomas Östros omedelbart omförhandling. Och avtalet ska ses över, säger styrelseordföranden Björn Sprängare. Vad det i slutändan betyder är ovisst.
Anitra Steens pensionsavtal har påståtts vara ännu förmånligare än Iverts, men det stämmer ju inte. Hon får visserligen en högre procent av sin lön, än vad Iverts får. Men procent är en sak, kronor en annan. Och Iverts lägre procentandel uppvägs av att han har betydligt högre lön. Bara under de fem första åren, om båda skulle gå i pension vid 60, slår Iverts pensionsavtal Anitra Steens med cirka 6,7 miljoner kronor och följande år handlar det om 700 000-800 000 kronor mer per år för direktör Iverts. Räknat på hans senast kända lön.
"Anitra Steens avtal en regeringsfråga" skriker Dagens Nyheter över åtta spalter. Jaha. De andra då? Herrarna, de som inte är gifta med statsministern, vem ska ta hand om deras avtal?
Lönerna är höga och pensionsvillkoren mer än generösa. Den uppstramning som gjordes 2003 var av nöden, kanske otillräcklig. Anitra Steens vd-avtal skrevs 1999 efter de regler som gällde då. Ska hennes avtal ses över och försämras, måste självklart alla
direktörs- och chefsavtal i de statliga bolagen granskas och rättas efter nya regelboken.
Att enbart gå på Anitra Steens avtal är feg populism och ger dem som anspelat på att hon särbehandlats positivt för att hon är statsministerns fru, ett sorts kvitto på att de har rätt. Det vore illa.