Gott ekonomiskt år för barnfamiljerna

EKONOMI. Barnfamiljerna kan se fram emot ännu ett år med stärkt ekonomi. Ensamma mamman hör äntligen till dem som får största förbättringen. Och den kraftiga höjningen av sjuk- och föräldraersättningen slår undan det starkaste argumentet mot pappaledigt.

Piteå2006-01-03 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Alla hushåll får mer över i plånboken i år, jämfört med förra året, sedan det nödvändiga är betalt. Såvida de inte drabbas av arbetslöshet. Bakom den positiva utvecklingen ligger familjepolitiken med höjda bidrag och sänkt inkomstskatt, spetsad med låg inflation och låg ränta som ökar nettobehållningen av löneökningen. Det här framgår av Föreningssparbankens prognos för löntagarnas och barnfamiljernas ekonomi 2006.

Till detta kommer årets löneökningar. Företagens vinstutveckling är god och enligt Konjunkturinstitutets beräkningar har företagen råd med fyra procents löneökning i snitt de närmaste tio åren.

Tack vare att barnbidraget höjs liksom bostadsbidraget och underhållsstödet får den ensamstående föräldern med två barn en ovanligt kraftig ekonomisk förbättring. I prognosen handlar det om 850 kronor mer att leva av. Mycket välkommet. Ensamstående föräldrar är en grupp som halkat efter andra hushåll i flera år.



Försämringen av bostadsbidraget under 90-talet slog mycket hårt mot den här gruppen. Beslutet att beräkna behovet av bostadsbidrag på yta per barn istället för boendekostnaden är och förblir ett idiotiskt beslut. Det ledde till att ensamstående föräldrar i småhus tvingades sälja huset, inte sällan till underpris, och flytta in i lägenhet med mindre yta för att få behålla bostadsbidraget, även om hyran i lägenheten var lika hög som boendekostnaden i huset. Fullkomligt korkat.

Vad regeringen och stödpartierna inte brytt sig om att rätta till är det gamla problemet med de fattigastes höga marginalskatt. Om ensamma tvåbarnsmamman i Föreningssparbankens typhushåll, genom någon gudomlig nåd, skulle lyckas få ett fyraprocentigt lönelyft får hon bara behålla drygt 40 procent. Resten, alltså 60 procent, försvinner i försämrat bostadsbidrag, ökad dagistaxa och högre inkomstskatt. Det är alltså en marginaleffekt på närmare 60 procent. Så hårt drabbas inte ens de riktiga värstingarna på direktörernas lönelista.



Inom sjuk- och föräldraförsäkringen händer någonting, till synes, dramatiskt. Taket höjs från maximalt 24 800 till 33 100 kronor per månad. Den som är sjuk eller föräldraledig får alltså maximalt 6 620 kronor mer per månad före skatt. Det kan ju tyckas märkligt att regeringen valt att höja ersättningen samtidigt som det klagas bittert på den höga kostnaden för sjukförsäkringen.

Men den här höjningen är tämligen ofarlig för statskassan. Den riktar sig till höginkomsttagare och de är mer sällan sjuka än låg- och medelinkomsttagare av den enkla anledningen att de oftast har ett mer stimulerande arbete och dessutom bättre kan styra över sitt arbetsliv. Dessutom har höjningen det goda med sig att familjen nu får god råd med pappaledighet.

Det är nästan alltid mannen som har den högsta inkomsten och höjningen av taket i föräldraförsäkringen tar
udden av det ekonomiska argumentet mot pappaledighet. Visst kan det ändå vara nödvändigt med någon form av lagstiftning, men då för att övertyga arbetsgivarna om att män också har rätt att vara föräldralediga.

Läs mer om