Göran Persson fick rätt om pensionerna

FÖRUTSEENDE. Det nya pensionssystemet kommer inte vara populärt när svenskarna insett effekterna, sa dåvarande statsministern Göran Persson år 2005.

FÖRUTSEENDE. Det nya pensionssystemet kommer inte vara populärt när svenskarna insett effekterna, sa dåvarande statsministern Göran Persson år 2005.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Piteå2017-07-13 05:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Min yngsta dotter föddes 1990. Med nuvarande minskningstakt mellan könen kommer det att vara jämställda pensioner i Sverige år 2070, alltså det år hon fyller 80. Det måste ju vara något att se fram emot!

Försäkringsbolaget Folksam har för fjärde året presenterat en vitbok om pensionerna. Det är delvis en svart läsning.

”Årskull 1938 fick 86 procent av slutlönen i pension, medan motsvarande andel för årskull 1949 var 78 procent. Orsaken till fallet är att den allmänna pensionen successivt har minskat från 61 procent av slutlönen för årskull 1938 till 48 procent för årskull 1949. Om reformerna uteblir visar prognosen exempelvis att den allmänna pensionen för en person som är född efter år 1994 endast kan förväntas få 40 procent av sin lön i allmän pension.”

Hoppsan! Här kan man fatta varför unga människor pensionssparar. När jag var 20-25 år var det aldrig tal om att spara privat till pension. Man betalade ju skatt och pengarna skulle ticka in efter 67-årsdagen. Det var säkrare än Fort Knox.

Redan i februari 2005 höjde statsminister Göran Persson ett varnande finger.

Det nya pensionssystemet kommer inte vara populärt när svenskarna insett effekterna, sa Persson under en rundresa på södra halvklotet

– Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort, sade han.

Nu har det gått tolv år sedan Persson uppmärksammade pensionen och kritiken mot systemet växer. Många nyblivna pensionärer är förvånade hur lite som betalas ut varje månad.

Som gubben som doppade en maräng i kaffet och snopet sa: Men vart tog kakan vägen?

Det var i slutet av 1990-talet man beslutade om det nya pensionssystemet. Det var en bred uppgörelse mellan de borgerliga och socialdemokraterna. Samtidigt skrotades ATP-systemet.

Vid S-kongressen i Sundsvall 1997 sades att alla i samhället, såväl unga som gamla, måste kunna lita på pensionssystemets hållbarhet. Nivåerna i pensionssystemet skulle ligga på samma nivå som i ATP-systemet, 65 procent.

”De som hittills tjänat på pensionärerna är i första hand banker och försäkringsbolag som gjort miljardvinster de senaste åren, liksom även oseriösa aktörer vars affärsidé är att sko sig på pensionssparare.”

Det skriver IF Metallaren Ulf Björk (S) och Handelsmedlemmen Gunilla Lundgren (S) i Arbetet (S). Om det inte görs kraftiga förbättringar av systemet menar de två att S ska lämna pensionsuppgörelsen.

Det är ett av många tecken på ett spirande missnöje, som Göran Persson förutspådde. Uppgifterna i vitboken från Folksam kommer sannolikt att bidra till att än fler instämmer i kravet att något måste göras, för rättvisan och jämställdheten. I ett land med en feministisk regering är det ju lite pinsamt att det dröjer ytterligare 53 år innan pensionsgapet mellan män och kvinnor försvinner.