Gökungen i försvarsboet

försvaret Regeringen vill satsa på att utveckla stridsflygplanet Jas Gripen. Det innebär att Sverige lägger in en beställning på 40 till 60 nya plan. Tanken är att även Schweiz ska köpa ett antal exemplar så vad kostnaden blir för det svenska försvaret går i dagsläget inte att fastställa. Men hela projektet går på runt 90 miljarder kronor, en gigantisk summa. Avsikten är att planet ska finnas i luften år 2023 och kunna användas i minst 20 år.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Piteå2012-08-31 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

En uppenbar risk med projektet är att andra vapenslag kommer att få leva under knapphetens kalla stjärna. Sverige kan inte ha världens mest avancerade stridsflygplan och samtidigt en högklassig marin och en effektiv armé. Man kan vänta en intensiv dragkamp mellan olika grenar av försvarsmakten. Och en risk är ju alltid att de totala kostnaderna stiger så att man håller alla på relativt gott humör.

Upprustningen i Ryssland anges som en orsak till att Sverige ska bygga en superversion av Jas och köpa in upp till 60 nya plan. Men frågan är om vi bäst uppfyller våra säkerhetspolitiska målsättningar just genom att investera i avancerade och mycket dyra flygplan. Om det är så att läget i vår omvärld är sådant att vi ska stärka det militära försvaret är det ju inte givet att just flyget är det prioriterade området.

S-kvinnors ordförande Lena Sommestad erinrar i en debattartikel om att Sverige är det land i världen som har den största vapenexporten, räknat per capita.

"Är det vapenexportjobben som vi ska satsa på? Vill vi att Sverige ska bygga tillväxt och välstånd på vapenhandel? Eller vill vi satsa på en tillväxtpolitik som också främjar fred och säkerhet?

S-kvinnor vill istället se en aktiv politik för att minska Sveriges beroende av vapenexport och för att ställa om militär produktion till civil. En gradvis omställning av produktionen är mycket viktigt", menar Lena Sommestad.

Det finns fog för dessa varningar. Jas hotar att på nytt bli en gökunge vars glupande aptit gör att det blir lite över till andra i boet.

När den republikanske presidenten Dwight D Eisenhower lämnade Vita huset varnade han, något överraskande, för det militärindustriella komplexet. Man väntade sig inte att en ledande militär skulle tänka i de kritiska banorna. Risken är kanske ännu större i ett litet land som Sverige där alla ledande aktörer är du och bror (det är inte så många systrar med). Och frågan om militära investeringar blir också lätt kommunala frågor. För att öka invånarantalet och skatteunderlaget kan kommunalråd verka för att alla landets skattebetalare ska satsa på dyra vapensystem. Men det som är bra för X-köping behöver ju inte vara bra för Sverige. Och det som är bra för ett enskilt bolag behöver inte heller vara till gagn för en nation.

Den kritiska attityd Sommestad visar mot det enorma projektet är välkommen. Det behövs debatt. Är en satsning på ett nytt Jasplan verkligen den bästa investering vi kan göra, för Sverige och världen?