Goda intentioner, men för vagt

ekonomi. Den ekonomiska krisen slår hårt mot kommunerna. Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) är en majoritet av landets kommuner och landsting tvingade att dra ned på sin verksamhet de närmaste åren. Skatteintäkterna kommer att minska med tiotals miljarder. Goda råd är därför dyra.

"Vårt mål är full sysselsättning" säger Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Thomas Östros, men den S-märkta budgetmotionen är alltför defensiv.

"Vårt mål är full sysselsättning" säger Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Thomas Östros, men den S-märkta budgetmotionen är alltför defensiv.

Foto: Anders Wiklund / SCANPIX /

Piteå2009-04-30 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Alliansregeringen var dessutom återhållsam i sin vårbudget tidigare i april. Kommunerna fick inte de tillskott man hoppats på, utan uppmanades att spara och satsa på välfärdens kärna. Frågan är bara hur stor eller liten den kärnan ska vara. Med tanke på regeringens pengar till kommunerna tycks denna kärna minska.
Det politiskt oberoende Konjunkturinstitutet menade att regeringen skulle lägga åtta miljarder extra till kommunerna och landsting under innevarande år och 50 miljarder 2010. I stället kom regeringen med ett paket på 17 miljarder för de närmaste två åren. En differens på 41 miljarder.

Mot den bakgrunden gör Socialdemokraterna helt rätt när man i sin vårbudgetmotion föreslår 15 miljarder extra till kommuner och landsting för 2009 och 2010. Redan i dag säger var tredje kommun upp personal. Framförallt i skolan. Vi är därmed tillbaka på det tidiga 1990-talets uppsägningsiver just i skolan. Något som vi ser resultat av i dag med för få lärare, för stora klasser och allt sämre resultat för eleverna.
Skillnaden är bara att skolminister Jan Björklund viftar med alla armar samtidigt som skolan tycks bli den stora förloraren i den lågkonjunktur vi befinner oss i. Det vore klädsamt om Björklund hävdade att skolan behöver resurser, inte nya besparingar. I vanliga fall är han högljudd vad gäller skolan och dess inriktning. Nu är han tystare.

Varje extra krona satsad på kommunerna får snabb träff på den svenska ekonomin till skillnad från skattesänkningar. Pengar till kommunerna leder inte till stora importökningar eller till passivt sparande utan räddar direkt jobben som skapar inhemsk efterfrågan.
Till och med det moderatledda SKL har insett lägets allvar och krävt statliga kommunsatsningar. Nu blev det inte vad många hoppats på, men ändå ett stöd för att kunna gå vidare. Spara och gneta, men bibehålla den service som redan finns.

Fortsätter de varsel om uppsägningar som redan kommit i många kommuner och landsting blir det en riktig flopp för högeralliansen och fördel Mona Sahlin och den rödgröna alliansen. Det handlar om jobben och det handlar om att skapa hopp och framtidstro. Inte minst för de 15 000 kommunanställda som riskerar att förlora jobben.
Mot den bakgrunden behöver kommuner och landsting tydliga ekonomiska besked för att säkra kvaliteten och välfärd. Det är helt snett att som nu sker allt fler lärare sägs upp, barnomsorgen försämras genom att vikarier inte får jobb eller att äldrevården och sjukvården får begränsade resurser. Allt färre får mer att göra när den moderatledda regeringen slår vakt om välfärdens kärna.

Alliansregeringens arbetslinje har allt mer övertagits av oppositionen. Socialdemokraterna vill satsa på jobben i sin budgetmotion. Inom vård, omsorg och skola, men också inom de sektorer som hittills drabbats hårdast av lågkonjunkturen. Inte minst inom byggsektorn med ett utvidgat ROT-bidrag.
Intentionerna i den socialdemokratiska budgetmotionen är goda, men vaga och till en del alltför defensiva. Ideologiskt ligger man lågt.
Mest handlar det om att plussa på alliansregeringens vårbudget. Det hade varit mer spännande med ett tydligare alternativ till den borgerliga budgeten. Så någon kioskvältare blir inte Thomas Östros och Socialdemokraternas budgetalternativ, snarare defensiv, men ändå ett litet steg åt rätt håll.
Läs mer om