I dag inleder LO sin kongress i Folkets hus i Stockholm. 300 ombud från LO:s 14 medlemsförbund ska ta ställning till 306 motioner som kommit in från förbunden. På dagordningen står också behandlingen av kongressrapporten ”Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner”.
Dessa fackligt engagerade lever i ett land där deras rättigheter har en stark ställning och är respekterade. Arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal gör att svenska arbetare och tjänstemän inte kan behandlas som vilka handelsvaror som helst
Så är det inte i hela världen. Visserligen har de flesta länder ställt sig bakom ILO-deklarationen om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, liksom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som inbegriper rätten till facklig organisering och att bedriva kollektiva förhandlingar. Men verkligheten är fjärran från dessa stolta proklamationer.
Den årliga rapporten från världsfacket ITUC, som presenterades i förra veckan, visar att situationen för arbetstagarna faktiskt blivit sämre på världens alla kontinenter.
o Latinamerika är en kontinent där fackligt engagerade riskerar att drabbas av våld och i värsta fall döden. Colombia toppar ännu ett år listan över flest mord på fackligt aktiva.
o I Mellanöstern utnyttjas migranter som slavarbetare.
o Antalet länder där arbetstagare utsatts för våld har senaste året ökat från 36 till 50 länder.
o 57 procent av länderna utesluter vissa arbetstagare från rätten att förhandla kollektivt.
o 69 procent av länderna utesluter vissa yrkesgrupper från strejkrätten.
o I 50 länder begränsas yttrandefriheten och mötesfriheten.
o Mer än hälften av världens länder gör inskränkningar i de demokratiska rättigheterna. Mest inskränkt är föreningsfriheten.
Det är en statistik som visar att det återstår massor att göra innan ILO-deklarationerna om arbetslivet är verklighet. Europa är den världsdel där de mänskliga rättigheterna i arbetslivet respekteras bäst. Men det betyder verkligen inte att allt är bra.
ITUC:s index visar tvärtom att tillståndet för de fackliga rättigheterna i Europa blivit sämre för andra året i rad.
”Efter mer än sju år av ekonomisk kris fortsätter europeiska regeringar att motverka mänskliga rättigheter i arbetslivet med argument att det är dåliga tider”, säger Göran Arrius, ordförande för akademikerfacket Saco. ”Det är inte hållbart och skapar bara större oro och fler konflikter i samhället.”
Även LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson reagerar starkt på innehållet i ITUC:s larmrapport.
”På längre sikt skapar snedfördelade vinster och dåliga arbetsvillkor varken ekonomisk eller social utveckling”, säger han.
De nedslående resultaten är en viktig signal till ombuden på LO-kongressen och LO:s medlemsförbund. Det är viktigt att satsa på internationellt solidaritetsarbete för att stärka de fackliga rättigheterna runtom i världen. Det handlar om både solidaritet och egennytta. Svenska löntagare tjänar på att villkoren blir bättre även i andra länder.
Bättre arbetsförhållanden för vanligt folk i Östafrika och Sydostasien minskar pressen på löner och arbetsvillkor i Sverige och Europa.