Globaliseringens effekter inte ödesbestämda
ekonomi. Vad händer med lönerna och jobben som följd av globaliseringen? I början av året öppnade professorerna Mats Persson och Marian Radetzki en debatt om detta i nationalekonomernas tidskrift "Ekonomisk debatt". Efter en tids diskussion kan konstateras att ekonomerna inte är särskilt mycket klokare än andra människor när det gäller att förutspå framtiden. Ekonomerna är också osäkra på globaliseringens effekter.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I den mån lönenivåerna hålls uppe med konstlade medel skulle vi istället drabbas av arbetslöshet.
Persson/Radezkis uppfattning har mött en hel del invändningar.
Många har påpekat att några sådana effekter hittills inte synts till. Det vanliga mönstret tidigare har varit att länder som tagit steget in på världsmarknaden - till exempel Japan och Sydkorea - inte pressat ned reallönerna. Istället har lönegapet minskats genom att lönerna i dessa länder vuxit snabbare än i höglöneländerna.
En annan invändning är att Kina och Asien fortfarande står för en så liten del av de rika ländernas handel.
80 procent av Sveriges import och export förra året gick till och från rika länder. Om vår export till Tyskland, Norge, Finland och Danmark växer med 1 procent har det större effekt än om importen från Kina och Hongkong växer med 10 procent.
En allmän uppfattning bland ekonomer är att ökad handel leder till välfärdsvinster. Mot förlusten av en del jobb ska ställas tillkomsten av nya jobb och de lägre priser som ökad konkurrens leder till.
Men alla blir inte vinnare. Plus och minus fördelas olika beroende på yrke och branscher.
Lågutbildade är en grupp som anses råka mest illa ut när låglönekonkurrensen slår igenom.
Men TCO-ekonomen Roger Mörtvik menar i boken "Turboekonomin" att omvandlingen av arbetslivet numera sker rakt igenom alla sektorer i ekonomin och slår mot alla yrkesgrupper oavsett utbildningsnivå.
I rapporten"Internationalisering och teknik" hävdar LO-ekonomerna att det avgörande är hur arbetskraftens kunskaper utvecklas och fördelas. Det handlar om att uppnå en hög lägstanivå på kunskaperna.
Sverige har till exempel högre sysselsättning än USA bland de grupper som är svårast att sysselsätta. Detta trots att lönerna för dessa också är betydligt högre i Sverige.
- Därför är de otillräckliga skolresultaten i grund- och gymnasieskolan i Sverige ett stort hot mot möjligheten att klara en jämn inkomstfördelning och hög sysselsättning, skriver LO-ekonomerna.
Vad som står alldeles klart är att det inte finns någon ödesbestämd utveckling. Framtiden är påverkbar.
Den nya globala ekonomin kommer att ställa ökade krav på vår förändringsförmåga. Vi behöver satsa mer på investeringar, utbildning, forskning och företagande.
Gör vi det finns ingenting som talar för att vi inte också kan klara välfärden och jobben.