Friskolorna breder ut sig
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Allt talar för att orättvisorna ökar snabbt mellan friskolorna och de kommunala skolorna. Allt tyder på att segregationen växer i samma takt som friskolorna blivit flera. Enligt en färsk undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet så finns en önskan hos svenska folket att antalet friskolor begränsas.
Andelen barn med utländsk bakgrund har minskat i de populära friskolorna medan antalet svenska barn har minskat i invandrartäta kommunalt drivna förortsskolor i våra storstäder. Verkligheten är den att de välbeställda svenska föräldrarnas barn går i de "bästa" skolorna medan de sämre ställda, som blivit kvar i förorterna fått en sämre skolmiljö.
Nya friskolor kan på sikt innebära att kommunala, och väl fungerande, skolor måste läggas ner. Det dags att sätta ner foten.
Nu ska självfallet inte alla friskolor dömas ut. Det finns utmärkta sådana men alltför många som fungerar sämre. Ofta med obehöriga lärare och märkliga studieplaner.
Störande är också att vissa friskolor satt en frikostig betygssättning i system, som gör att elever från friskolor kan uppvisa betyg som gör att de kan konkurrera ut elever från kommunala skolor om attraktiva gymnasieplatser. En gräddfil helt enkelt. Dessutom ett säkert sätt att locka nya elever, vilket är en överlevnadsgrej för friskolorna.
Är det till exempel klokt att en kommun helt består av friskolor? Något som nu sker i vissa borgerligt styrda kommuner i Storstockholm. Är det en sådan skola vi vill ha? Välordnade grund- och gymnasieskolor för de välsituerades barn och sämre villkor för alla andra? Svaret är givetvis nej.
Visst finns det problem i den svenska skolan. Till en del överdrivna, till en del verkliga. Vuxennärvaron i skolan är inte som den borde vara. Antalet obehöriga lärare har blivit flera under senare år. Allt fler slutar grundskolan utan godkända betyg.
När det gäller kunskapsbrister är alla överens om att detta problem till stor del kan undanröjas om det ges möjligheter till stödundervisning till de elever som har extra svårt med vissa ämnen. Vi vet att många elever har problem med till exempel matematik, svenska och engelska, men inte sällan saknas resurser för nödvändig stödundervisning.
De som inte kan hänga med i grundskolans studietakt måste få den stödundervisning de behöver. Då hjälper inte nya betygsskalor eller hårdare tag. I stället krävas extra tid och extra resurser.
Det måste vara en självklarhet att den obligatoriska skolan ska vara likvärdig för alla.
Inriktningen måste vara att alla, oberoende av etnisk eller social bakgrund, ska ha samma möjligheter att nå de för skolan uppsatta målen. Vi måste samlas kring en skola där segregation och utslagning motverkas. Svårare borde det inte vara.