Friåret en ren hälsokur
ARBETSTID. Miljöpartiet tonar ned kravet på 35-timmarsarbetsdag men håller fast vid friåret. Bra. Partiet kan gärna fortsätta driva båda kraven. Det finns hundratusentals människor som längtar efter ett jobb och förmodligen lika många som längtar efter en paus i arbetslivet.
Miljöpartiet, med språkröret Maria Wetterstrand i spetsen, nylanserar friåret som arbetsmarknadspolitisk åtgärd riktad till unga arbetslösa.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att åter få gå till ett jobb är rena vitamininjektionen. Både för hälsan och ekonomin.
Kritikerna fnös åt friåret och påpekade att det sannerligen inte var fler lediga Sverige behövde, utan fler i arbete. Det var också just vad friåret ledde till. Under den period reformen fick verka hann 60 000 svenskar vara lediga mellan tre månader och ett år, och en arbetssökande fick möjlighet att hoppa in som vikarie. Många av dem fick också jobba kvar när friårsvikariatet var slut. De lediga hittade nya vägar i livet. Blev småföretagare, vidareutbildade sig eller helt enkelt bara vilade upp sig till kropp och själ och slapp ifrån sjukskrivning och förtidspensionering.
Den tillträdande borgerliga alliansregeringen lade per omgående ned både Arbetslivsinstitutet och friåret. Det första ingick i regeringens "avsossefiering" av Sverige och det gjorde väl också det andra. Friåret var förvisso Miljöpartiets skapelse men välsignad av dåvarande S-regering under Göran Persson.
Några sakskäl för att skrota friåret fanns inte. Det fanns en del administrativa kostnader, men sett till helheten låg reformen på plussidan.
Emellertid; vad hjälper det när moralismen sitter i högsätet och måttot den som inte arbetar, ska heller inte äta, är ledande. Eller som Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand skrev i samband med att regeringen satte stopp för friåret. "Attityden är inte ny, exakt samma upprördhet låg bakom förra seklets tidiga motstånd från högern vid införandet av en lagstadgad semester. Att arbetare skulle få betalt för att vila upp sig kändes då otänkbart för en del. I dag är det en självklarhet."
Miljöpartiet lanserar åter friåret, nu som en arbetsmarknadspolitisk reform för att få ner ungdomsarbetslösheten. De unga långvarigt arbetslösa ska få hoppa in för de äldre som vill stiga åt sidan en stund.
Ungdomssatsningen är helt okej. Sverige har näst högsta ungdomsarbetslösheten i Europa. Till unga räknas de under 25 år, ibland de under 30 år. Således många som bildat familj och har barn att försörja och månatliga räkningar att betala.
Socialdemokraterna vill inte ha friår, men en variant där den arbetslediga vidareutbildar sig samtidigt som en arbetslös får vikariera. Nu gäller det att klara välfärdens kärna, vård, omsorg och skola, säger Sven-Erik Österberg, gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen. Visst, det är det absolut viktigaste, det ena borde dock inte utesluta det andra. Friår där två personer byter lön och a-kassa med varandra, förefaller vara ett ekonomiskt nollsummespel, sett till direkta kostnader. Nationalekonomiskt kan det vara ren vinst om behovet av a-kassa och sjukpenning på sikt sjunker.
Vi har en åldrande befolkning och måste jobba fler timmar, inte färre för att klara den allmänna välfärden, lyder mantrat från såväl regeringen, ledd av Moderaterna som Socialdemokraterna i opposition. Så är det säkert, men det behöver inte betyda att de som arbetar ska arbeta ännu mer. Det borde snarare handla om att fler ska arbeta mer, att vi ska dela på jobben, så att fler orkar fram till 65-årsdagen.