Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning, hade med sig ett positivt besked när hon besökte Luleå i slutet av augusti.
Regeringen har utlovat 18 000 nya utbildningsplatser till universitet och högskolor – och Norrbotten kommer att få en bra bit av den stora kakan.
"Som planeringen ser ut nu så blir det 600 nya platser på Luleå tekniska universitet (LTU) fram till 2020-2021", sa Hellmark Knutsson till NSD.
Utbildningsplatserna ska öka främst inom områden där det råder stor arbetskraftsbrist.
"Vi har pekat ut vissa samhällsviktiga områden, som lärare och vårdutbildningar och specialistsjuksköterskor", förklarade hon.
Den kraftiga utbyggnaden av högskolor och universitet är bra för både samhället och enskilda individer.
Fler människor får chansen att växa, utvecklas och stiga från mörkret till ljuset, som det heter i den gamla arbetarrörelsesången.
Samtidigt gör det gott för Sverige och svenskt näringsliv, som får tillgång till bättre utbildad arbetskraft, vilket är till nytta i den internationella konkurrensen.
Fortfarande finns en social, etnisk och regional snedrekrytering i den högre utbildningen.
Men utbyggnaden av landets högskolor och universitet har gjort det möjligt för fler arbetarbarn och barn till invandrade svenskar att skaffa sig en högskoleutbildning.
I dag är det få som motsätter sig de nya universiteten i Karlstad, Örebro, Luleå och Sundsvall-Härnösand. Men det var ingen självklarhet på 1990-talet när dåvarande statsministern Göran Persson (S) gick i bräschen för att sprida forskning och kunskap över hela landet.
Moderaterna sa blankt nej till de nya universiteten.
"Regeringen devalverar universitetsbegreppet", sa riksdagsledamoten Hans Hjortzberg-Nordlund (M) i en debatt om utbildningspolitiken 1996.
Andra på högerkanten talade i nedlåtande ordalag om "bygdehögskolor".
Det visar på de ideologiska skiljelinjer som funnits i utbildningspolitiken.
Vissa har strävat efter att sprida kunskapssamhällets frukter till fler människor och regioner. Andra har velat förbehålla den högre utbildningen för ett privilegierat fåtal.
Viktig är också universitetens roll som regionala utvecklingsmotorer.
LTU är idag en av Norrbottens finaste och största tillgångar – i samma klass som skogen, malmen och vattenkraften.
Universitetet har omkring 1700 anställda, 15 000 studenter och en omsättning på hela 1,6 miljarder kronor per år.
Det har utvecklat högklassig forskning i nära samarbete med kända företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB samt universitet i andra delar av världen.
Universitetet ligger i framkant när det gäller samhällsbyggande, gruvteknik, förnybar energi, industriella processer och mycket annat.
Det finns dessutom många spännande framtidsidéer.
Ett exempel är den planerade forskningsgruvan i Kaunisvaara, där LTU är en av de drivande krafterna.
Ett annat är ett samverkansprojekt i miljardklassen mellan LTU, Umeå universitet och Mittuniversitetet, som presenterades i samband med Hellmark Knutssons besök i Luleå.
Därför kan man sannerligen inte tala om en "devalvering av universitetsbegreppet".
LTU har tvärtom bidragit till att vässa högre utbildning, avancerad forskning och goda innovationer.
Man behöver bevisligen inte koncentrera allt i detta land till Stockholmsområdet. Det går att göra bra saker även i andra delar av Sverige.