UTBILDNING Det är en fröjd att lyssna när Roger Mörtvik, statssekreterare i utbildningsdepartementet, talar om utbildningspolitik.
Det går en röd tråd från hans egen uppväxt i en vanlig arbetarfamilj i Kiruna till dagens regeringspropositioner.
”Mina föräldrar fick aldrig chansen att plugga vidare. Det tyckte min mamma var fel. Hon månade om att hennes barn skulle få en ordentlig utbildning. På min sjuårsdag skrev hon ett brev till dåvarande statsministern Tage Erlander och talade om vikten av att även arbetarbarn fick chansen att gå vidare till högskolor och universitet”, berättar han.
Under Tage Erlanders styre skedde även en kraftig satsning på både gymnasieskolan och den högre utbildningen.
Fler fick chansen att ”stiga från mörkret till ljuset”, som det heter i den gamla arbetarsången.
Enskilda individer fick chansen att växa som människor. Samtidigt utvecklades Sverige som kunskaps- och välfärdssamhälle.
På 1990-talet fortsatte Göran Persson på den vägen. Vi fick kunskapslyftet – en storsatsning på vuxenutbildning. Dessutom uppgraderades flera högskolor – däribland i Luleå – till universitet.
Motståndet från den politiska högern var starkt. Moderaterna fnös om ”bygdehögskolor” och talade om att ”universitetsbegreppet devalverades”.
I en oförglömlig riksdagsmotion (1995/96:A49) talade de föraktfullt om ”utbildning som hälls över människor som saknar personliga motiv att vidga sitt kunnande”.
Men utbildningssatsningarna var rätt väg. De har varit till glädje för både enskilda människor, svenskt näringsliv och välfärdsstaten.
Det finns ju till och med moderater som haft stor nytta av satsningarna på det livslånga lärandet.
En gång i tiden hörde förre finansministern Anders Borg till dem som hoppade av gymnasiet, men han fick chansen att komma igen, läsa upp betygen på komvux och fortsatte sedan att studera nationalekonomi på universitetet. Det gick ju ganska bra ...
Behovet av utbildningspolitik har inte blivit mindre sedan dess.
Roger Mörtvik pekar på dagens stora utmaningar - globaliseringen, teknikutvecklingen, klimatfrågan och migrationen.
”Alla dessa utmaningar landar i behovet av utbildning och ökad kunskap”, konstaterar han.
Han pekar på att i princip alla arbetsgivare ställer krav på utbildning.
”Utan gymnasiet blir det svårare att få jobb. Gymnasiet är en inträdesbiljett till det moderna arbetslivet”, säger han.
Men det räcker inte med att bara skaffa sig en gymnasieexamen i tonåren. Strukturomvandlingen pågår ju hela tiden.
”I det nya arbetslivet kommer du att behöva utbilda dig många gånger. Du kanske har fel, för låg eller för gammal utbildning. Då måste du kunna byta spår”, förklarar Mörtvik.
Av de skälen betecknar Mörtvik satsningen på Komvux som ”den viktigaste reformen” i budgetpropositionen.
Vuxna som har ambitionen att utbilda sig på gymnasienivå för att kunna läsa vidare eller få ökade möjligheter till jobb ska ges rätten till Komvux oavsett var i landet de bor.
Reformen ska vara fullt ut genomförd 2017.
”Det är klassisk socialdemokratisk reformpolitik”, säger Mörtvik.
Glädjande är även att Moderaterna tycks backa upp reformen.
Borta är 1990-talets nedlåtande tal om vuxenutbildningen. Tvärtom välkomnar Anna Kinberg Batra (M) att vuxenutbildningen ska göras tillgänglig för fler.
Vidare lyfter Roger Mörtvik fram de satsningar som regeringen gör på yrkesvux och yrkeshögskolan.
Tillskottet i budgetpropositionen innebär att yrkeshögskolan får medel motsvarande 30 000 permanenta utbildningsplatser när reformen är helt genomförd.
”Yrkeshögskolan är obekant för många. Men det är en väldigt fiffig konstruktion. Varje utbildning prövas noga utifrån kvalitet och näringslivets behov. 9 av 10 får också jobb efter examen”, säger Mörtvik.
Utbildningssatsningarna löser inte hela arbetslöshetseländet. Men de är en del av lösningen. Som Mörtvik uttrycker saken: ”Utan en fungerande utbildningslinje kommer inte arbetslinjen att fungera”.
Tage Erlander och andra socialdemokratiska utbildningspionjärer torde nicka uppskattande i sin himmel.
Kunskapssatsningarna lyfter både samhälle, ekonomi och individer.