Från medborgare till entreprenör
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
"Vi kan hyra ut oss själva till mingelpartyn", sa Anna. "Annonsera: Verbal, socialt begåvad kvinna med kunskaper om böcker och läsning uthyres."
"Det borde gå", sa Charlotta. "Häromdan fick vi ett erbjudande om läxläsning riktat till stressade barnfamiljer. Slår några familjer ihop sig får vi mängdrabatt."
Allt kan vara en affärsidé. Det gäller bara att vara entreprenör nog att se dem. Jag, som med stolthet kallar mig mediekritiker eller medieaktivist, borde - om jag har någon känsla för business - kalla mig mediekonsult. Aktivisten slår underifrån, ur en medborgarposition och betraktas med tvivel. Konsulten finns högre upp och har professionell legitimitet. I det förhärskande samhällsklimatet råder det väl ingen tvekan om vad som är mest gångbart.
Att inordna sig i konsumismen handlar inte bara om shopping utan också om att allt fler fält av tillvaron kommersialiseras. Även språket, som i sin tur påverkar hur vi förstår världen. Den konsumistiska retoriken är avgörande för hur framgångsrik exempelvis skönhetsindustrin är. Normerna för hur kvinnor ska se ut är snäva. Men teknikerna för kroppsdisciplinering förpackas på ett förföriskt vis som leder tanken till individens frigörelse.
I dagarna kom boken När kunden är kung, Effekter av en transnationell ekonomi av Beatriz Lindqvist och Mats Lindqvist. De diskuterar hur den ekonomiska globaliseringen omskapar synen på arbete. Författarna beskriver hur den tidigare traditionella produktionsindustrin och sexindustrin i global tappning gör gemensam sak i att behaga kunden. Det sker genom flexibilitet, prissättning och erbjudande om upplevelser - allt för att tillfredsställa kundens nycker och begär.
Medan produktionen mest sker i den formella ekonomin finns sexindustrin till stor del i den informella. Män dominerar i den formella, kvinnor i den informella. Ur detta könsmaktförhållande uppstår kraven på legalisering av prostitution. Förespråkare menar att kvinnornas, "sexarbetarnas" situation stärks om de har samma rättigheter som andra arbetare. Ur svensk synvinkel är sexindustrin exploatering och förtryck.
I begreppet jämställdhet, också det en "vara" på export, ryms inga tankar om legalisering eller att prostitution sker frivilligt. En krock uppstår när jämställdhet å ena sidan ses som demokratisering, å andra sidan uppfattas som imperialism från exempelvis länder som mottar svenskt bistånd.
Boken väcker frågor om kön, makt och arbete. Om prostitution görs legal och därmed ges högre status - innebär det att fler män, som fria entreprenörer, skulle söka sig till näringen?
Och, om vi anser att kvinnor är i behov av frigörelse från förtryck, hur ska vi då arbeta med förtryckaren, det vill säga män?
När sexköp diskuteras definieras fortfarande kvinnor som problem medan män - kunder - är märkligt oproblematiska.
PS: Tack "Gullan Blind" för tänkvärd respons på förra veckans krönika med rubriken "Hej, jag heter Åke Persson".