Fortsatt jämnt mellan blocken

OPINION Fredrik Reinfeldt och alliansregeringen har just nu att tampas med världsomspännande finanskris och en varslad lågkonjunktur som ingen vet hur djup och omfattande den kan bli. Samtidigt har högeralliansen försämrat för människor att klara omställningen från jobb till arbetslöshet. Skyddsnäten för vanligt folk fungerar allt det sämre i Reinfeldts Sverige.

Fredrik Reinfeldt saknar egen riksdagsmajoritet men agerar som han var allenarådande i svensk politik. Sådant kan straffa sig.

Fredrik Reinfeldt saknar egen riksdagsmajoritet men agerar som han var allenarådande i svensk politik. Sådant kan straffa sig.

Foto: FREDRIK PERSSON / SCANPIX

Piteå2011-08-22 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ibland verkar det även som om Fredrik Reinfeldt anser att regeringen har egen majoritet i riksdagen och därför kan agera lite som den vill. Förvåningen tycks nämligen stor när Reinfeldts cirklar rubbas när den av honom ledda minoritetsregeringen tvingats bita i det sura äpplet vid viktiga riksdagsvoteringar.

För Reinfeldt är det bara att acceptera att han inte har egen riksdagsmajoritet. Detta hur smärtsamt det nu än kan vara att inse detta faktum. Nu handlar politik förvisso inte bara om opinionsmätningar, men för Kristdemokraterna och Centern är opinionsläget för tillfället allt annat än komfortabelt och så har det varit en längre tid, vilket säkert har bäring på Reinfeldts manöverutrymme.

Mycket beror nu på hur Fredrik Reinfeldt kan hanterar finanskrisen.

Just nu predikar han sitt ansvar för allt. Både för landets ekonomi och för att tillhandahålla en stabil politisk ledning i kristider.

Själv ser han sig som den borne statsmannen. Men Reinfeldt saknar egen riksdagsmajoritet. Visst är det bra med självförtroende, men det krävs också en politik som kan övertyga fler än de redan frälsta.

Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ligger i dag mycket nära fyraprocentsspärren. Nu ska både Centerpartiet och Vänsterpartiet välja nya partiledare. En ny partiledare brukar normalt innebära en nystart för ett parti som hamnat i otakt. Så mycket kan komma att hända under hösten och vintern i en annars så stillsam svensk politisk verklighet.

Först på plan att välja ny partiledare är Centerpartiet som om drygt en månad ska rösta fram partiledare efter Maud Olofsson. De flesta förhandstipsen pekar mot att hon kommer att heta Annie Lööf. En ung och mycket drivande Centerpartist med stark vilja. Något att bita i för Håkan Juholt och Socialdemokraterna.

I helgen kom Sifos senaste partimätning. Just nu är det rödgrön övervikt i väljaropinionen, men bara med ynka 1,4 procent. Ett försumbart försprång. I andra mätningar har vi kunnat notera ett jämnt lopp och även ett övertag för högeralliansen. Så inget kan tas för givet. I den politiska världen är det långt till valdagen om drygt två år.

Bra opinionssiffror ger råg i ryggen och ett större självförtroende. Går det nedåt får man motsatt effekt. Omvänt kan det också vara så att ett parti som tappar i opinionen kan mobilisera sina sympatisörer bättre än när det bara går framåt. Samtidigt ska man vara försiktig.

Det kan vara alltför lätt lätt att överskatta opinionsmätningarnas värde.Vad som än händer artar det sig till att valet 2014 till en riktig rysare. Dels beroende på att Socialdemokraterna byggt upp ett nytt självförtroende med sin nya partiledning med Håkan Juholt i spetsen, dels på att högeralliansen hittills inte klarar jobben för dem som står längst från arbetsmarknaden och att utanförskapet hos allt fler, både unga och gamla, bara växer.

Läs mer om