För en knapp hundralapp mer
LÖNEKAMP. Aldrig har makten så tydligt visat sitt ointresse för jämlikhet och jämställdhet som i dessa dagar. Svenskt Näringsliv och den borgerliga alliansregeringen gömmer sig bakom procentsatsers luddighet. De lågavlönade, alltså kvinnorna, ska stå tillbaka. I evighet. Amen.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
IF Metalls avtal stannade på 10,2 procent fördelade på de tre närmaste åren. Den procentsatsen räcker inte för att minska lönegapet mellan män och kvinnor. För att uppnå jämställdhet, i kronor räknat, krävs högre procentuella ökningar inom handeln,
hotell och restaurang, städbranschen, vården och omsorgen än inom den
typiskt manliga industrin. I slutändan, när alla procentsatser är omvandlade till hårdvaluta, kommer industriarbetarna ändå att få ut mer i kronor i
lönekuvertet.
Svenskt Näringsliv och dess högsta företrädare har bedrivit vad man kan kalla kampanjer mot konflikträtten på den svenska arbetsmarknaden. Fackens möjligheter att ta till konflikt och sympatiåtgärder måste begränsas. Helst förbjudas. Man skulle kunna tro att konflikträtten är något som missbrukas. Så är det inte. Strejker och konflikter är synnerligen ovanliga företeelser på den svenska arbetsmarknaden. Fack och arbetsgivare kommer överens vid förhandlingsbordet.
Det är Svenskt Näringsliv som ställer till det. Genom att förbjuda Svensk Handel att skriva på det avtal branschen enats om med Handels företrädare, har Svenskt Näringsliv tvingat fram ett strejkvarsel från Handels och andra LO-förbund står beredda att ta till sympatiåtgärder. Något annat är omöjligt, eftersom just jämställdhetssatsningen är ett honnörsbegrepp i denna avtalsrörelse.
Handelsavtalet ger butiksanställda 812 kronor i månaden och lagerarbetare 763 kronor. Om de jobbar heltid. Det är ovanligt. Typiska kvinnoyrken har två utmärkande drag; låga löner och deltid. Timmar. Ibland så få att
arbetstiden inte räcker för att klara den höjda ribban till alliansregeringens tuffa a-kassa. Höjningen ger handelsanställda en knapp hundralapp mer per månad än vad industriarbetarna får. I slutlig månadslön leder fortfarande industriarbetarna.
Svenskt Näringsliv räknar emellertid inte kronor. De räknar bara procent. Och då ligger Handelsavtalet högre än Industriavtalet och det är för dyrt. Därför blir det njet från företagarnas Högsta Instans. Medlemmarna i Svensk Handel är de enda med rätt att oroa sig. Men de är inte oroliga. De är förbannade över Svenskt Näringslivs agerande. En organisation som i ena stunden kampanjar mot konflikträtten på svensk arbetsmarknad och i nästa stund är berett att kasta ut sina egna medlemmar i en strejk som kan kosta dem miljarder kronor.
Regeringen säger att den inte vill lägga sig i enskilda avtalsförhandlingar, men de generella uttalanden som har gjorts är i alla fall knappast stöd för låglönesatsningar. Näringsminister Maud Olofsson, centerpartiet, vill se "långsiktiga och ansvarsfulla avtal" och säger att regeringen möter upp med skattesänkningar. Men skattesänkningar ger inga pensionspoäng, ingen höjd ersättning när man blir arbetslös, sjuk och föräldraledig.
Finansminister Anders Borg, moderaterna, säger sig vara generellt orolig. "Skulle vi få en löneökningstakt över fyra procent är det bekymmersamt". En enda grupp har hittills nått den nivån. De butiksanställda.
Kvinnors, och alla andras, frihet och jämlikhet ligger i någonting så krasst som pengar. Det är emellertid knappast kvinnors ekonomi, jämlikhet och jämställdhet Maud Olofsson, Anders Borg och andra i den borgerliga regeringen månar om. De månar om låglönejobben eftersom de lever i föreställningen att låga löner är vägen till hög sysselsättning och ett rikt land.
Finansministern borde snarare känna tacksamhet över satsningen på de stora grupperna lågavlönade. Det ökar köpkraften och det ökar skatteintäkterna och det lär behövas för att finansiera alla skattesänkningar den här
regeringen genomfört och planerar att genomföra.
<\c>Bilder: Urban Bäckström, Maud Olofsson och Anders Borg.
Finansminister Anders Borg, m, och näringsminister Maud Olofsson, c, går i takt med Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström. Det är procenten som räknas, inte kronorna. Så blir en knapp hundralapp mer, ett samhällshot.