Folket bejakar högre skatter
OPINION. Nio av tio svenskar föredrar ökad kvalitet i skola, barn- och äldreomsorg och sjukvård före stora skattesänkningar. Åttio procent kan tänka sig att betala högre skatt för en bättre och rättvisare sjukvård för alla. Allt enligt en opinionsundersökning som Sveriges kommuner och landsting (SKL) låtit göra.
Svenska folket är berett att betala mer i skatt för en bättre välfärd. När det gäller sjukvården föredrar 90 procent bättre kvalitet och tillgänglighet än lägre skatt.
Foto: ERIK G SVENSSON
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Utan hänsyn till hur människor drabbas genomför man nu att deltidsarbetslösa bara får stämpla upp i 75 dagar istället för tidigare 300 dagar. Vilka som drabbas? Deltidsarbetande kvinnor inom Handels, Kommunal och Hotell-och restaurang. Kvinnor som står långt ifrån att erbjudas heltider. Så ser högerns rättvisa ut. Lågavlönade kvinnor ska ta stötarna när förmögenhetsskatten slopas.
Trygghet i ålderdomen, en bra sjukvård och fungerande barnomsorg betyder mer för den enskilde än sänkta skatter. För att upprätthålla detta liksom en rättvis skola är man därför beredda att betala vad det kostar i höga skatter.
När det gäller satsningar på vård, omsorg och skola är samstämmigheten stor inom breda grupper i det svenska samhället; ytterligare resurser måste till för att kvalitet och rättvisa ska kunna bibehållas. Inte motsatsen.
Stora skattesänkningar applåderas i de moderata förortsområdena i våra storstäder, men märks inte i undersköterskans eller städarens plånbok. Det är utvalda grupper, med redan goda villkor, som tjänat mest på högerpolitiken. Fördelningspolitiken har kommit på undantag. Det är det till dem som redan har som ytterligare har blivit givet.
Den samlade borgerlighetens skattesänkarpolitik för de redan besuttna måste ställas mot den skattefinansierade välfärdspolitik som flertalet medborgare vill slå vakt om. I allianspolitiken tycks den enskilde individen vara de allra viktigaste. Det gemensamma har satts på undantag. Privatiseringar och sänkta skatter för dem som redan har gör enbart att klyftorna i vårt samhälle ökar.
SKL:s opinionsmätning visar ånyo att om medborgarna själva fick bestämma dagordningen för politiken stod andra frågor högre upp på önskelistan än stora skattesänkningar. Detta utesluter självfallet inte omfördelningar inom skattesystemet, men inte till dem som redan har en god ekonomi utan till den gemensamma välfärden.
Sanningen är den att kraftigt sänkta skatter dels syftar till att åstadkomma ett borgerligt systemskifte, dels till att berika dem i vårt samhälle som redan har det bra. Låginkomsttagare har mycket litet att hämta om den borgerliga skattepolitiken skulle få slå ut i full blom.
I den världen har sänkta skatter blivit ett mantra och näst intill ett självändamål. Allt blir bättre om skattenivåerna sänks. Helt utan känsla eller förståelse för att skattepolitiken är det fundament som krävs för att vi ska kunna upprätthålla en rättvis välfärdspolitik för alla.
Skatter som är rättvisa och och ger rättvisa har fortsatt medborgarnas stöd. Det något som den borgerliga alliansen envist bortser ifrån sin iver att snabbt genomföra sitt systemskifte.
Välfärdspolitiken har ett grundmurat förtroende hos svenska folket. Det är därför opinionen vänt ryggen åt högeralliansen. Rättvisa och solidaritet har aldrig varit något som stått högt i kurs i borgerliga regeringar. Så heller inte i denna.
Istället ser vi en stadig högerkurs gärna parad med en arrogant ton mot dem som har mage att kritisera. På medborgarna lyssnar man inte. Nya orättvisor och ökade samhällsklyftor är politikens innehåll.