Flyttlassen ska rulla igen
SKÄRPNING. Regeringen Reinfeldts jakt på de arbetslösa trappas upp. Redan första dagen utan jobb ska den arbetslöse vara beredd att i princip ta vilket jobb som helst, var som helst i landet. Annars väntar indragen a-kassa. Flyttlasspolitiken är återuppstånden i den nya arbetarregeringens Sverige, där "valfrihet" är honnörsordet.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I sommar blir det än tuffare tag. Med dagens regler har den arbetslöse rätt att under de första 100 dagarna bara söka jobb inom närområdet och inom sitt eget yrke. Den rätten sjunger på sista versen. Efter 2 juli får arbetslösa vara beredda att flytta på sig redan från dag ett för att, som det heter, hitta lämpligt jobb.
Vad som är lämpligt jobb, är inte upp till den arbetslöse att bestämma. Ta anvisat jobb eller bli av med ersättningen från a-kassan. Nytt yrke, hundra mil bort spelar ingen roll. Regeringen har överlämnat förslaget till riksdagen och alliansen är en majoritetsregering. Således är förslaget i praktiken redan klubbat.
A-kassan är en omställningsförsäkring och inte ett sätt att försörja sig på, år ut och år in. Men att driva kraven på arbetslösa så hårt som den borgerliga regeringen nu gör är inhumant. Att ta vilka jobb som helst, var som helst redan från start är ett orimligt krav med sociala och ekonomiska konsekvenser som sträcker sig långt bortom arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins horisont.
Befolkningen i Norrbotten har varit med om den här politiken förr. I socialdemokratisk regi. Att flytta är ofta ett lyft för den personliga utvecklingen. Om flytten är ett fritt val. Att ta jobb på pendlingsavstånd från hemmet går också an, om avståndet inte är så långt att man måste upp i ottan och inte är hemma förrän senan kväll och vägarna du färdas på är bra. Det är inte vägarna i Norrbotten. De är usla, enligt pågående utvärdering av vägsäkerheten.
Den som tvingas flytta från hemorten för att klara sin egen och familjens försörjning mår däremot sällan bra. Familjer splittras, släktingar, vänner och bekanta lämnas, hus måste säljas, ofta till underpris, och ligger det nya jobbet i Stockholm lär den nya bostaden bli en lägenhet någonstans ute i förorten. Livskvalitet, var tog du vägen.
Om den socialdemokratiska regeringen kunde anklagas för att fixa arbetslöshetsstatistiken genom att gömma de arbetslösa i Ams-åtgärder, kan den borgerliga regeringen sägas fixa sina mål genom att med piska driva de arbetslösa ut på arbetsmarknaden att ta vad som erbjuds.
Det är en omodern politik, utan visioner. Om det finns en seriös tanke bakom pratet om att hela Sverige ska leva, måste det annat till än att tvångsförflytta människor från norr till storstadsområdena i Syd- och Mellansverige. Statskassan är välfylld och det är hög tid att betala tillbaka, åtminstone en bråkdel av alla miljarder exploateringen av de norrbottniska naturtillgångarna berikat storstadsområdena med. Exploateringen gav arbetstillfällen, vinsterna hamnade och hamnar i södra Sverige. Ibland utomlands.
Norrbotten och norra Sverige har fortfarande hög potential och kraft att växa, men det krävs draghjälp. Investera vinster och utdelningar från Vattenfall och LKAB i dagens och morgondagens näringar som bioenergi och närliggande produkter inom miljösektorn. Satsa på utbildningar och istället för att i högkonjunktur göda företag med sänkta och slopade arbetsgivaravgifter borde pengarna investeras i kraftfulla insatser för de ungdomar som har svårast att få jobb.
Sverige behöver sina ungdomar, i synnerhet norra Sverige som i snart hundra år dränerats på sina söner och döttrar.