Exklusiv men med låg status

Piteå2009-02-24 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I slutet av förra veckan hade jag en smått andlig upplevelse: min sjuåriga brukare red helt på egen hand för första gången och styrde hästen själv. Som personlig assistent känner jag mig omåttligt glad och stolt över detta genombrott hos en person med kognitiva och sociala funktionsnedsättningar. Jag tillskriver mig en stor del av framgången efter lång tid av lirkande, oändligt tålamod och olika strategier - jag känner yrkesstolthet.
Om jag ser tillbaka har jag aldrig funderat över att bli personlig assistent. Det bara blev så i samband med att en god vän fick ett barn med funktionsnedsättningar och jag följde med på hans ridterapi som hästledsagare några gånger. Vi fick god kontakt och med tiden formaliserades det hela till en tjänst. Mitt livs första fasta anställning, frånsett en dag på Västgöta-Demokraten 1986.

Yrket är kvinnodominerat även om det relativt sett finns fler män här än inom andra omsorgsyrkes. Det är också genomgångsyrke med låg status och låg lön. En allmän uppfattning verkar vara att vem som helst kan utföra jobbet - det krävs ingen formell utbildning. Man ska vara brukarens förlängda arm i uppgifter som personen inte själv kan utföra - att finnas men inte synas. En tyst skugga som smälter in i tapeten, som det står i socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke.
Rapporten kom 2007 men Arbetsmiljöverket har nyligen kommit ut med rekommendationer till arbetsgivarna, i de flesta fall kommuner, men även brukarkollektiv och privata assistansföretag. Arbetsmiljöproblemen är av skiftande karaktär, visade Socialstyrelsens inspektioner. De handlar ofta om ergonomi och belastning men också om hot, våld och trakasserier från brukaren eller dennes familj. Ska man behöva hjälpa en brukare att titta på nätpornografi, till exempel?

Trafiksäkerhet i samband med transporter i tjänsten är ytterligare en arbetsmiljöfråga liksom otrygga anställningar. LSS-lagen (lagen om stöd och service) krockar ibland med arbetsmiljölagen, ofta arbetar man i hemmiljö och det är si och så med bland annat utrymmen och raster. Fram till 2008 gällde "hembiträdeslagen" om man var anställd direkt av brukaren.
Reglerna för arbete i hushåll var på arbetsgivarens villkor. Arbetsmiljöverkets pågående satsning på yrkesgruppen med utbildningar av arbetsgivarna, inspektioner och uppföljningar är därför välkommen. Det finns också flera utbildningar, på såväl folkhögskola som universitet, där man bland annat lär sig etik, bemötande, lagstiftning och ergonomi.

Hur många människor som jobbar som personliga assistenter är svårt att avgöra. Enligt socialstyrelsen är det 50 000, arbetsmiljöverket skriver 130 000 på sin hemsida. LSS-kommittén, anger
70 000 i betänkandet Möjlighet att leva som andra som lämnades till regeringen i augusti 2008. Kommunal har drygt 30 000 medlemmar i kategorin personliga assistenter. LSS-kommittén förslår att tre miljarder ska besparas på assistans. Det slår mot två redan underordnade grupper - kvinnor och personer med funktionsnedsättningar. Enligt Kommunal försvinner 14 000 assistentjobb om förslaget går igenom. Just nu är det dock ett av de mest efterfrågade yrkena enligt en koll på arbetsförmedlingens platsbank.
Många assistenter - inklusive jag - vittnar om arbetsglädje, givande samvaro, omväxlande arbetsuppgifter och meningsfullhet. Jag har fått syn på en annan verklighet - långt från Svenska Dagbladets helgbilaga där man redogör för vårens makeuptrend: blänkande välvårdad överklass. För mig är assistenttillvaron mer exklusiv.
Läs mer om