Ett steg mot ökad jämställdhet
LÖNER. Det går bra för Sverige. Enligt Konjunkturinstitutet kan vi räkna med hög tillväxt och lägre arbetslöshet. Reallöneökningarna gör att hushållen får mer pengar att röra sig med. Däremot är det lite si och så med jämställdheten.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Svenskt Näringsliv stegrades sig och sade nej till en överenskommelse. Ett präktigt självmål har det visat sig. Svensk handel med dess vd Dag Klackenberg i spetsen körde över Svenskt Näringsliv, som genom Urban Bäckström och Jan-Peter Duker, sagt nej till jämställdhetssatsningar. Detta med hänvisning till att det avtal som ingåtts med industrifacken också ska vara vägledande för alla andra på svensk arbetsmarknad. Inget rättvisetjafs här inte.
Kvinnorna ska som vanligt hålla igen, men denna gång fick Svenskt Näringsliv bakläxa. Det är inte bara det att kvinnor har sämre löner än männen. Arbetsvillkoren i stort är också sämre.
Vi vet att andelen del- och halvtidsanställda liksom jobb på obekväm arbetstid ökar i rasande takt. Och det är framförallt LO-kvinnorna inom Handels, Hotell- och restaurang och Kommunal som drabbas av de sämre anställningsförhållandena. Många av dem som arbetar deltid vill jobba heltid. Inte minst för att klara ekonomin. Svenskt Näringsliv uppbackade av högeralliansen visar inga tecken på att ändra på detta förhållande. Snarare tvärtom.
Det är tydligt att den amerikanska arbetsmarknaden allt mer står som förebild för den svenska högerns projekt att försämra trygga anställningsförhållanden och arbetsrätten. Arbetsrätten ska urholkas. Ja, helst ska arbetsmarknaden avregleras helt. Fritt fram för arbetsgivarens godtycke med andra ord.
Många borgerliga politiker har svalt arbetsgivarpropagandan med hull och hår. I sin iver glömmer man då att det finns delar av skattelagstiftningen och arbetsrättslagstiftningen i EU:s medlemsländer som är avsevärt tuffare än den vi har i Sverige, men sådant biter knappast på den ivriga bävern Maud Olofsson. Hon som får Svenskt Näringsliv att applådera i sina angrepp på kollektivavtal och facket.
I det amerikanska systemet, existerar knappast arbetstagarens rättigheter längre och fackföreningarna är försumbara som maktfaktor i samhället. Inkomstutvecklingen i USA visar att klyftan mellan rika och fattiga ökar i rask takt. För de rikaste har inkomsten mer än fördubblats efter skatt sedan det senaste decenniet.
Verkligheten för en medelamerikansk familj hittills under 2000-talet består av längre arbetstid, stagnerande eller fallande inkomst och mindre trygga jobb med färre förmåner. I dag lever 38 miljoner amerikaner, det vill säga 12,5 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen. 20 procent av hushållen, med de bästa inkomsten, svarar för mer än hälften av den totala inkomsten.
Trenden är att andelen människor som jobbar i lågavlönade serviceyrken ökar.
Kortids- och deltidsjobben har ökat kraftigt. Det senare en utveckling vi också ser i vårt land, där omkring 600 000 personer har tillfälliga jobb med all den otrygghet detta innebär. Något som framförallt drabbat kvinnor.
Vi vill inte se samma utveckling här. Därför är Handels avtal så viktigt. De ger också råg i ryggen för de fortsatta förhandlingarna. Inte minst för Kommunal, där andelen kvinnor som medlemmar är hela 80 procent, kvinnor som jobbar i vård och omsorg och som behöver bättre löner. En lön att leva på.