Ett flitigt och uthålligt folk
MYTBILDNING. Sverige kanske har många förtidspensionärer, men inget folk inom EU arbetar så högt upp i åldern som svenskarna. Om detta berättar en tämligen färsk rapport från EU:s statistikbyrå Eurostat.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Som motvikt till alla negativa inhemska, med betoning på ordets sista led, rapporter, kommer då och då motsägande rapporter från utlandet som har mer av hyllningskaraktär. Exempelvis från EU:s statistikbyrå Eurostat. Under semestermånaden juli publicerade LO-tidningen Eurostats kartläggning av sysselsättningen i EU:s 27 medlemsländer plus Norge och Schweiz. Den visar att svenskarna är ett arbetsamt, segt och uthålligt folk. Av alla europeer är svenskarna det folk som arbetar längst upp i åldern.
Sju av tio svenskar arbetar efter fyllda 55 år och slår därmed med bred marginal alla övriga EU-länder plus Norge och Schweiz. De två sistnämnda kommer tvåa och trea, men av EU-länderna är det Danmark som tar andra plats. Sex av tio danskar arbetar efter 55-års ålder. Tyskland, Frankrike, Österrike och Italien ligger långt efter Sverige och i Polen är det bara tre av tio som jobbar efter fyllda femtifem.
Danmark, Nederländerna och Sverige hade i nämnd ordning den högsta sysselsättningen 2006 och när det gäller förvärvsarbetande kvinnor står Danmark och Sverige i en klass för sig. Här arbetar mer än sju av tio kvinnor.
Hur kan det då komma sig att arbetare och tjänstemän i de nordiska länderna orkar jobba så långt upp i åldern? Kan det möjligen ha att göra med den utbyggda barn- och äldreomsorgen och det generösa socialförsäkringssystemet? Att vi får vara sjuka när vi är sjuka utan att förlora alltför mycket pengar. Att vi får ersättning från försäkringskassan också för att stanna hemma med sjuka barn. Att vi har en lagstadgad semester som ger oss möjlighet till avkoppling, återhämtning och uppladdning. Att det finns en a-kassa som kan bära oss över perioder av arbetslöshet och möjligheter att som vuxna få en andra chans till utbildning och inhämta kunskaper och betyg vi missade i grundskola och gymnasium.
Den nordiska modellen, som på ett enastående sätt förmått förena hög tillväxt och välstånd med stor social rättvisa, angrips nu flitigt av Svenskt näringsliv och sittande regering.
Försämringar i a-kassa, sjukförsäkring, vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder följs upp med krav på otryggare anställningar, lönedumpningar, angrepp på låglönesatsningar och under sommaren gnällde en talesman för arbetsgivarna över att arbetare i Sverige har för lång semester. De borde istället vara på jobbet och höja produktiviteten.
Hur många knop svenska direktörer gör i förhållande till höga chefer och direktörer i övriga världen är okänt, däremot finns det statistik som visar att arbetarna inom svensk exportindustri förmodligen är flitigast och effektivast i världen. Den årliga produktivitetsökningen ligger på 7,2 procent. Nästan dubbelt upp mot genomsnittet på 3,9 procent för de elva OECD-länderna..
Industriproduktionen fortsatte att öka även under den hetaste semestermånaden, i vissa branscher närmare fem procent, och medan tecknen i omvärlden är osäkra och tyder på nedgång, fortsätter svensk ekonomi uppåt, enligt SCB:s mätningar. Vad mer kan regering och näringsliv begära?
Alldeles tydligt gör folket sin plikt och då ska det också kräva sin rätt. Och slippa höjd inkomstskatt när de sent om sider, internationellt sett, lämnar arbetslivet och går i pension.