Ett farligt sorts ansvarstagande
NATTSVART. Massarbetslöshet hotar. Den röd-gröna oppositionen vill investera Sverige ur krisen. Den borgerliga alliansregeringen ska spara Sverige ur krisen. Sparsamhet är en synd i kristider, säger Paul Krugman, nobelpristagare i ekonomi.
Foto: Leif R Jansson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
"Världens ledare kommer att få en chock när de till sist måste inse krisens omfattning. Jag har en mardrömskänsla", säger han i SVT Agendas specialintervju.
Finansminister Anders Borg (M) torde dela denna mardrömskänsla. Alliansen, som skulle utradera "utanförskapet" och sätta folk i arbete, mässar nu om massarbetslöshet. När den borgerliga regeringen tillträdde var arbetslösheten sex procent. Nu är den drygt åtta procent och enligt finansministerns gårdagsprognos kommer arbetslösheten att ligga på tolv procent om två år. Fördubbling således, istället för utradering.
Så många har aldrig gått arbetslösa sedan 40-talets krigsår. Senast Sverige överträffade dagens notering , var 1993 under den borgerliga regeringen Carl Bildt. Det här tycks bli tredje gången Sveriges ekonomi brakar samman under en borgerlig regering.
De borgerliga kallar det "otur" och så är det, eftersom det inte tycks spela någon roll, vilka förutsättningar som råder när mandatperioden tar sin början. När arbetslösheten sjönk i början av regeringsperioden tog alliansen glatt på sig förtjänsten av detta. Skulden för att jobben nu försvinner i rasande takt lägger den på en havererad finansmarknad hemma, men framför allt utomlands.
Visst, det är inte regeringens fel att finanskris och lågkonjunktur råder. Däremot är slakten på arbetsmarknadspolitiska åtgärder regeringens fel, liksom försämringen och fördyringen av a-kassan som gjort att en halv miljon människor lämnat försäkringen mot arbetslöshet. Det är också regeringens fel att ekonomin inte stimuleras, att statsbidragen till kommunerna är frysta samtidigt som skatteintäkterna minskar och utgifterna för socialbidrag ökar.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) menar att kommuner och landsting som lider under budgethelvetet har sig själva att skylla. De skulle ha sparat i ladorna, när tiderna var goda. Vad gjorde regeringen Reinfeldt när tiderna var goda och även när molnen hopade sig vid horisonten? Skänkte bort närmare hundra skattemiljarder.
Regeringen stimulerade ekonomin i högkonjunktur, men matade dessvärre de redan mätta utan uppdämt behov att konsumera mera. Skattemiljarder som så väl hade behövts nu när solen gått i moln och nobelpristagaren i ekonomi har mardrömmar. Han kritiserar ledarna inom EU för att göra minst. Att medborgarna inte är mer upprörda, beror på att de än så länge, trots allt, har kvar a-kassa och sjukvård. Och varslen har ännu inte slagit igenom med full kraft.
Konjunkturinstitutets chef Mats Dillén beklagar att Anders Borg inte redan på onsdagen signalerade om nya pengar till kommunerna. Han hade förväntat sig löften om åtta extra miljarder, för att kommunerna inte skulle börja dra ned på personal i onödan. SEB:s
chefekonom är förvånad över de uteblivna stimulanspaketen. De förvånade är många, Anders Borg hänvisar till "noggrant konservativt ansvarstagande".
Reinfeldt och Borg må ha de bästa avsikter, men de tar på sig ett oerhört stort ansvar när de ser en massarbetslöshet torna upp sig och tror att vänta och se är bästa lösningen. Med motiveringen att det kan bli värre. Det kan det absolut, med den finanspolitiska inriktningen, men inte billigare att åtgärda.