Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Nu har diskussionen om yttrandefrihet och religion kommit igång även i Sverige. Den danska tidningen Jyllands-Postens tilltag att publicera bilder på profeten Muhammed har skapat skarpa protester.<br /><br />Och när svenska medier nu börjar diskutera saken så verkar det som om de flesta är överens om att JP gjort rätt och islam inte kan räkna med att bli undantagna från yttrandefrihetens principer.<br /><br /><br /><br />Låt mig filosofera lite mer över detta ämne. Som jag tidigare påpekat är visserligen det öppna samhällets principer starka och vi har demokratiska friheter av alla slag. Framför allt har vi en princip om att alla medborgare ska behandlas lika. Men det finns också undantag.<br /><br />Ett sådant är religionsfriheten som har ett starkare skydd i vår grundlag än andra demokratiska friheter. Religiösa kan slippa militärtjänstgöring och de har rätt att till en viss gräns "hetsa" mot homosexuella aktiviteter. Vi har skolplikt, men tillåter vissa religiösa minoriteter att sköta undervisningen i hemmet.<br /><br /><br /><br />Jag studsar själv inför tanken att det skulle finnas ett religiöst bildförbud. Vi tillåter exempelvis skvallertidningarna att hänga ut enskilda personer på känsliga bilder. Men finns det ändå inte utrymme för asymmetrier även i ett demokratiskt samhälle? Vi har ju exempelvis förbjudit barnpornografiska bilder?<br /><br />Jag hittar fullt av sådana anomalier och motsägelsefulla kombinationer.<br /><br /> Monarkin är ett exempel. En ickedemokratisk ordning som får demokratisk legitimitet genom att det accepteras av en stor majoritet av väljare (och därmed valda).<br /><br /> Den som inte gillar pannkakor får gå hungrig från matbespisningen, här görs inga undantag för gnällspikar. Men den som inte äter fläsk av religiösa skäl - eller kött av etiska skäl - har rätt att kräva annat käk.<br /><br /> Det är inte tillåtet att slå folk på käften, då blir det rättegång och säkerligen frihetsberövande, men vi gör undantag för de mest brutala slagskämpar på idrottsarenorna.<br /><br /> Vi får inte beljuga våra medborgare och påstå att de har sex med vissa namngivna personer, det är förtal, men om vi gör det i tv och kallar det satir är det helt okej.<br /><br /> Piteåbor får inte sätta mäsk, men gotlänningar får det, eftersom de har rätt att göra "drikku".<br /><br /><br /><br />Se där en samling asymmetrier som en politisk majoritet slutit upp bakom. Så varför inte göra undantag för islam?<br /><br />Det kanske bästa exemplet på att vi gör undantag för religiösa föreställningar är dock ett helt annat, och egentligen betydligt grövre än att förbjuda bilder på en gammal arabisk profet. Nämligen omskärelse. Skulle jag karva i örat på mina barn, eller fila deras tänder, tvinga dem att gå till skolan med en nosring, så skulle jag med all sannolikhet sättas bakom lås och bom för misshandel.<br /><br /><br /><br />Men vi tillåter att föräldrarna låter skära i småbarns könsorgan. Är det logiskt? Är det inte så, att om vissa religioner har tillåtelse att karva i barnens genitalier så bör väl också ett bildförbud kunna genomföras i religionens namn.
