Enigt LO inför avtalsrörelsen
LÖNEMATCHEN. LO håller ihop inför avtalsrörelsen. Även om IF Metall tidigare är samtliga 15 förbund eniga om tagen. Tillväxt och samhällsekonomi går bättre än någonsin. Det måste arbetstagarna självfallet få sin beskärda del av. Om det ska lyckas måste LO-kollektivet dra åt samma håll.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin har hoppats på splittring och att LO inte ska driva en tuff lönerörelse.
När LO-medlemmarnas företrädare beskylls för att fortsatt vara nedgrävda i skyttegravarna efter valet och att de genom att stå upp för sina medlemmar i a-kassefrågan hånas för att de inte lyssnat på vad högerpartierna förde fram under valrörelsen, så blir folk på ren svenska förbannade.
Högeralliansen har bestämt sig för att ytterligare trycka ner dem som är undansatta i vårt samhälle: bidragstagare, arbetslösa, förtidspensionerade och låginkomsttagare. Människor som redan har det svårt ska få det ännu svårare medan de välbeställda ska kunna smörja kråset. Klyftorna ska öka. För facket gäller det då att ställa upp för sina medlemmar; att ta kampen. Märkvärdigare är det inte.
Det finns en utbredd fackföreningsfientlighet inom den borgerliga högeralliansen. Många politiker i högeralliansen har ingen aning om hur facket fungerar. De har aldrig varit med, de har aldrig känt solidaritet. Nej, de orkar ju inte ens betala en ynka tv-licens solidariskt. Hur ska de då förstå hur facket jobbar?
De saknar ofta total kunskap om vad facket och socialdemokraterna tillsammans har åstadkommit i vårt samhälle och varför det finns något som heter facklig-politisk samverkan. LO och SAP håller ihop. Så har det varit i mer än hundra år.
En del gny har det förstås varit från LO-håll i olika frågor genom åren. Facket ska slå vakt om sina medlemmars intressen och dessa har inte alltid gått i takt med socialdemokratin. Självfallet ska LO slå vakt om de sina.
Nu stjälper den nya högerregeringen hela a-kassesystemet. Om man trodde att det skulle ske i tysthet har man missuppfattat fackets roll. Men vet man inte hur facket jobbar, och vilken styrka det finns inom det fackliga kollektivet, så trampar man på i porslinsbutiken och får möta tufft motstånd.
LO och socialdemokraterna har gemensamt jobbat för välfärdssamhället och för rättvisa i med- och motgång. Något som alltid skett utifrån den fackligt-politiska samverkan som är och har varit grundbulten för den demokratiska arbetarrörelsen sedan begynnelsen i slutet på 1800-talet. Det är inget att skämmas för eller hymla med. Det hävdas också att LO:s medlemmar inte längre är partitrogna socialdemokrater på samma sätt som förr, men det bara en myt.
LO och socialdemokraterna har sina grundläggande värderingar gemensamma. De borgerliga partierna, ivrigt applåderade från arbetsgivarhåll, vill begränsa fackets roll och inflytande. Det kommer inte att lyckas. Facket är till för medlemmarna och de vet vad de vill. Medlemmarna säger nej till en försämrad a-kassa och ja till högre löner. Något som LO nu prioriterar. Sedan må det nya kanslihusgänget skälla så mycket de orkar.