En vändning för jobben ?
Arbetsmarknad. Så sakteliga sker en förändring till det bättre på den svenska arbetsmarknaden. De nya jobben blir fler. Varslen minskar. Omkring 7 000 personer färre var öppet arbetslösa under februari i år jämfört med samma månad förra året.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ams-chefen Bo Bylund är också försiktigt optimistisk. Han konstaterar i en kommentar att efterfrågan på arbetskraft ökar, och att allt fler arbetslösa får tillsvidareanställningar eller längre tidsbegränsade jobb. Antalet lediga platser som anmäldes till arbetsförmedlingarna förra månaden uppgick till goda 62 000. En uppgång med 12 000 i jämförelse med förra året.
Den öppna arbetslösheten har minskat med 0,3 procent till 5,3 procent. Och då har inte de arbetsmarknadspolitiska programmen, som plusjobben, fått någon riktig genomslagskraft i statistiken. Så kanske ändå ett ljus i det dystra arbetslöshetsmörkret?
Ungdomar mellan 18 och 24 år är hårt drabbade av arbetslöshet. Inte sedan 1990-talets arbetslöshetskris har så många ungdomar varit arbetslösa som just nu. Siffran närmar sig raskt 70 000. Något som är mycket oroväckande. Men även här finns anledning till viss optimism. Långtidsarbetslösheten bland de unga har gått ner från 3 500 i februari 2005 till 2 500 i år.
Arbetsmarknadspolitiken och koncentrationen på att pressa ner arbetslösheten är regeringens absolut viktigaste uppgift under valåret 2006. Mycket av socialdemokratins trovärdighet ligger i att hyfsa till arbetslöshetssiffrorna. Inför vårbudgetförhandlingarna har regeringen också utlovat nya satsningar på arbetsmarknadspolitiken om sådana krävs. Det innebär att nya medel kan komma att tillföras som gör att arbetslösheten kan bekämpas på ett ännu aktivare sätt. Det behövs en beredskap för fortsatta åtgärder.
Om detta sedan räcker för att pressa ner den öppna arbetslösheten till fyra procent under innevarande år må vara osagt. Det är ändå en viktig målsättning. Ams generaldirektör Bo Bylund tror inte att detta är möjligt, men konjunkturen tuffar på och de lediga jobben blir allt fler. Så kanske, kanske ändå.
Det finns självfallet en hel del att göra. Dels att få de nya jobben att passa dem som är arbetslösa, dels för att hitta jobb för ungdomar som hoppat av skolan eller som inte klarat sin skolgång. Den gruppen har växt på senare år. De som lämnat skolan i förtid borde därför i större omfattning slussas tillbaka in i utbildning eller till praktikplatser. Utan en god grundutbildning står man sig slätt i dagens jobbkonkurrensen.
För arbetsförmedlingen gäller det att arbeta hårt för att påverka kommuner och företag att hitta praktikplatser, så att ungdomar utan erfarenhet får känna på hur arbetslivet fungerar. Dessutom måste de traditionella arbetsmarknadsåtgärderna förstärkas och särskilda arbetsförmedlare ta hand om de många unga som just nu står utan jobb.
Samtidigt visar utvecklingen hur viktigt det är med utbildning för att få ett arbete. Var tredje ledigt jobb kräver högskoleutbildning. Då kan det vara svårt att få en arbetslös att passa ihop med det arbete som är ledigt.
Sakta men säkert baxas arbetsmarknadspolitiken åt rätt håll. Oddsen är goda just nu och då gäller det att skärpa insatserna. På alla plan. Målet för arbetsmarknadspolitiken är inte bara att nå fyra procents öppen arbetslöshet utan full sysselsättning. Allt enligt s-kongressens beslut i Malmö i höstas.