Under alliansregeringen 20062014 dominerade 08-perspektiven i regeringskansliet. Men sedan Stefan Löfven (S) tog över ledartröjan förra hösten har det skett en förändring. Den rödgröna regeringen har en helt annan förankring i det Sverige som finns utanför 08-området.
Regeringschefen själv har under större delen av sitt liv bott, arbetat och varit verksam i Örnsköldsvik. Utrikesminister Margot Wallström har sina rötter i Kåge utanför Skellefteå. Jämställdhetsministern Åsa Regnér är född i Malmberget.
Försvarsminister Peter Hultqvist bodde i Luleå och jobbade som politisk redaktör på NSD under mitten av 1980-talet. Energiminister Ibrahim Baylan var bosatt i Umeå under många år och är gift med Anna från Piteå. Framtidsminister Kristina Persson kommer ursprungligen från Jämtland.
Dessutom är Sven-Erik Bucht, med stadig bostadsort i Karungi, landsbygdsminister och en stark röst för norrbottniska intressen.
Även bland ministrarnas medarbetare har landsorten tagit större plats. Ett exempel är Claes Nordmark, född och uppvuxen i Boden, som är politisk sakkunnig i Näringsdepartementet med särskilt ansvar bland annat för regional utvecklingspolitik, landsbygdsfrågor och skogsnäringen.
”Jag känner stor stolthet över att vara norrbottning i regeringskansliet”, säger han när vi träffas i departementets lokaler på Mäster Samuelsgatan i Stockholm.
Han berättar om en enorma värden som skapas i Norrbotten – och är till nytta för hela Sverige.
”Norrbotten har en högproduktiv ekonomi som bidrar starkt till Sveriges välstånd och tillväxt. Länets bruttoregionprodukt per invånare är den näst högsta bland de svenska länen, det är bara Stockholms län som ligger bättre till – än så länge”, konstaterar Nordmark.
I fjol exporterades varor från Norrbotten till ett värde av hela 28 miljarder kronor. Turismen i länet ökar snabbt och logiintäkterna är 30 procent högre per invånare här jämfört med riksgenomsnittet.
I sina programförklaringar trycker även den rödgröna regeringen på att en starkare regional tillväxt är grundläggande för att förverkliga ambitionen om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Regeringen vill investera i kompetensförsörjning, offentlig och kommersiell service, utbildning och infrastruktur – i hela landet.
”Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre för Sverige”, sammanfattar Claes Nordmark.
Han pekar bland annat på den storsatsning som görs på bredbandsutbyggnad. Det handlar om totalt 4,5 miljarder kronor till 2020.
”Bredbandspengarna kommer att ges till utbyggnad i de områden där det inte är lönsamt för marknaden att bygga ut. Vi ska koppla upp hela landet”, säger Nordmark.
I den politiska stöpsleven ligger också arbetet med en nationell livsmedelsstrategi som ska vara färdig våren 2016, ett nationellt skogsprogram som ska vara klart 2017, och en parlamentarisk landsbygdskommitté som ska presentera sitt slutbetänkande 2017.
Med andra ord: Det är mycket på gång i den regionala tillväxtpolitiken. Och det är givetvis helt riktigt.
Ska Sverige lyckas nå regeringens högt ställda jobbmål gäller det att ta tillvara kraften i hela landet.
Det räcker inte med urban tillväxt och motorvägar runt Stockholm. Det är lika viktigt att utveckla samhälls- och infrastrukturen i norra Sverige.