En politik för babianer
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Visserligen är min underordning inte lika uppenbar som den flock som underordnar sig en alfahannes våldsamma ledarskap. Men den finns och den handlar om ekonomi, klass och kön. Maktstrukturer som påverkar, inte bara social status, utan hälsa och upplevd grad av frihet. Stress och rangordning är lika intimt förknippade med varandra som jämlikhet och frihet.
Det som satte fingret på babianliknelsen är dels novellsamlingen Babian av Naja Maria Aidt, dels Vetenskapens värld på svt. Babian är kuslig samtidsskildring som i korta berättelser beskriver hur fasader krackelerar och hur människor helt tappar fattningen av stress. Urbana och moderna människor, vanligtvis kontrollerade och välpolerade, börjar bete sig primitivt.
Häromveckan handlade Vetenskapens värld om stress. En av de förnämsta stressforskarna är Robert Sapolsky professor i biologi och neurologi vid Stanforsuniversitet i USA. Mest bekant i Sverige är han kanske för boken Varför zebror inte får magsår. Han har studerat en vild babianflock i Kenya under 30 år och regelbundet mätt stresshormoner och beteendeförändringar.
En slutsats är att individens läge i hierarkin påverkar graden av stress och babianer är mycket medvetna om rangens betydelse. I övrigt har de ungefär samma livsstil oavsett rang, äter samma typ av mat och rör sig lika mycket.
Vid ett tillfälle dog flockens alla dominanta hannar av tuberkulos. De var framåt och hade tagit sig in i en turistanläggning och ätit av tbc-smittat kött. Resten av flocken var alltför undergiven för att våga närma sig anläggningen och äta av köttet. (Är förresten inte alfahannarnas beteende påfallande likt finansvärldens ledande personers?)
Efter första chocken av att bli av med ledargarnityret skapade babianflocken en ny sociokultur, präglad av jämlikhet, pacifism och omvårdnad - och mindre stress. Det höll sig i ett par decennier, tills nya alfahannar hittade flocken och tog över.
Nu kanske man inte ska dra för stora växlar på apforskning - men den engelska forskaren Michael Marmot kom fram till exakt samma resultat efter regelbundna studier av 28 000 brittiska statstjänstemän. När alla andra faktorer, exempelvis rökning, kost och motion eliminerats fanns endast en förklaring till ett friskare och längre liv - nämligen var de befann sig i den sociala hierarkin.
En skillnad mellan mig och en babian är att jag kan ha en ideologisk hållning som utmanar maktstrukturer och strävar efter jämlikhet och solidarisk resursfördelning. Den rådande politiken uppmuntrar däremot babianbeteende - konkurrens, dominans och mer åt de redan bemedlade. Dessa är inte befriade från vare sig ohälsa eller statuspositionering utan används för att legitimera systemet.
De har ansvaret att illustrera att vissa kan lyckas och få det bra - och då måste väl systemet vara bra?