Jobb och social trygghet har generellt blivit en bristvara i bostadsområden som domineras av invandrare, vilket gör att personer med liknande bakgrund hamnar i samma område.
Något vi bland annat ser i landets miljonprogramområden, där andelen invandrare är hög. På motsvarande sätt är andelen invånare med utländsk bakgrund låg eller kanske helt obefintlig i andra så kallade ”bättre” bostadsområden, där företrädesvis svenskar bor.
Just nu anländer många flyktingar från Syrien och Irak, vilket ställer stora krav inte bara på bostäder utan även skolan. År av försyndelser har gjort att integrationen hamnat på undantag. De misstag som gjorts är svåra att reparera.
Förvärvsfrekvensen för utrikesfödda bosatta i Sverige är drygt 60 procent mot nära 75 procent bland människor med svensk bakgrund. I vissa invandrartäta områden är arbetslösheten dessutom omkring 60 procent.
Jobben uteblir dels på grund av fördomsfulla arbetsgivare, dels på en osäkerhet om kompetens, språkkunskaper och kunnande. Skrapar man på ytan finns inte sällan en latent vardagsdiskriminering i dessa bedömningar.
När arbetslösheten samtidigt fortsätter att vara hög blir de alltid de som står längst ner på samhällsstegen som drabbas hårdast; våra invandrare.
Den låga sysselsättningen ligger sannolikt även bakom den ökande bostadssegregationen. Särskilt i storstädernas miljonprogramsområden.
All statistik visar att boendesegregationen har ökat under de senaste decennierna. Helt klart är också att det finns ett samband mellan segregation i boendet och arbetslöshet.
Den ekonomiska och sociala utsattheten blir större. Problemet är inte att invandrare med samma kultur eller religion slår sig ner på samma plats utan det sociala och ekonomiska utanförskapet.
Integrationen av våra nya svenskar fungerar dåligt , och utan ett riktigt jobb ställs man vid sidan om samhället. Därför är också socialbidragsberoende mycket högre hos invandrargruppen generellt än hos svenskfödda.
Tre av fyra invandrare som är arbetslösa säger sig vara helt övertygade om att de inte får ett jobb beroende på hårfärg, hudfärg och sitt namn. Ungdomar som är födda i Sverige, men av utländska föräldrar, löper större risk att bli arbetslösa än sina jämnåriga svenska kamrater. Även om det har likvärdig eller bättre utbildning och inte har något problem med sin svenska.
För att integrationsarbetet ska lyckas fullt ut krävs ett aktivt och målinriktat arbete på alla nivåer. Ett väl fungerande integrationsarbete är självfallet inget man får gratis. Det krävs både pengar och konkreta åtgärder, dels för att skapa jobb, dels för att den sociala miljön ska fungera.
Enligt beräkningar kommer kostnaderna för migration och integration öka med omkring 32 miljarder kronor fram till och med 2018. En kraftsamling måste till.