En del svenska politiker har väldigt högtflygande planer. Riksdagsledamoten Mathias Sundin (L) argumenterar för att Sverige borde ha ambitionen att sätta en svensk på planeten Mars på 2030-talet. Rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) har dock en mer jordnära – och i mina ögon mer realistisk – rymdstrategi för Sverige.
Bland annat vill hon att Sverige har en god innovations- och forskningsförmåga när det gäller att ta tillvara satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och atmosfären som ett led i arbetet för att hantera de globala miljö- och klimatutmaningarna.
Det låter förvisso inte lika häftigt som att skicka folk till Mars. Men det känns som en rimligare prioritering att försöka lösa våra miljöproblem här och nu – inte börja planera för att mänskligheten ska lämna Moder Jord. Det är också ett av skälen till att regeringen nu ger Rymdstyrelsen och det statliga Rymdbolaget i uppdrag att se över de affärsmässiga förutsättningarna att använda rymdbasen Esrange i Kiruna för uppskjutning av mindre satelliter.
”Jag tycker att det är viktigt att vi utforskar potentialen inom detta område. Kan vi skjuta upp små satelliter från Esrange skulle Sverige bli ett av de drygt tiotal länder som har möjlighet att placera ut satelliter i bana”, säger Hellmark Knutsson i ett pressmeddelande.
Enligt regeringens utredare Jan Nygren krävs en investering på ungefär 500 miljoner kronor för att ge Esrange den kapacitet som behövs. Det är mycket pengar men ingen orimlig kostnad för en satsning med stor betydelse för miljö, klimat, säkerhet, forskning, industriellt kunnande och regional utveckling i norra Sverige.