KLIMATFÖRÄNDRINGAR I samband med bokmässan 2014 tog fotografen Maria Söderberg med sig 400 kilo glaciäris från Arjeplog till Göteborg.
Denna enorma isklump från Salajekna – Sveriges största glaciär – i Arjeplogsfjällen skulle illustrera de dramatiska klimatförändringarna.
Glaciären beräknas ha krympt med en kilometer på hundra år.
”Under några år har jag med egna ögon kunnat se hur Salajeknas is krympt. Fjällandskapet i Skandinavien förändras när mossor och lavar minskar. Dvärgfjällbjörken breder ut sig. Med det varmare klimatet får vi blötare, men också varmare somrar”, förklarade Maria Söderberg i ett pressutskick.
Maria Söderberg är inte ensam om att känna oro inför klimatförändringarna.
Världens klimatforskare har länge talat om att vi upplever en global temperaturökning som följd av mänsklig miljöpåverkan.
Stora utsläpp av växthusgaser – till exempel koldioxid och metan – leder till att alltför mycket av den värmestrålning som jorden tar emot hålls kvar.
Redan på FN:s stora klimattoppmöte i Rio de Janeiro 1992 låg larmrapporterna på världsledarnas bord.
FN:s klimatpanel IPCC varnade för att livsbetingelserna kan bli ohållbara på stora delar av jordklotet. Forskarna talade om risken för att lågt liggande landområden hotas av översvämning, om ökenutbredning, om påfrestningar för växt- och djurliv när klimatzonerna förflyttar sig, om extremare väderförhållanden, om spridning av nya epidemier ...
1997 formulerade världens länder det så kallade Kyoto-protokollet för att göra någonting åt utvecklingen.
Men har gått trögt med förändringarna. Till exempel slutade det stora klimatmötet i Köpenhamn 2009 med ett präktigt fiasko.
Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) var kritisk mot både USA och Kina, som står för nästan hälften av de globala utsläppen och förenas av låga ambitioner i klimatpolitiken.
"När det gäller Kina är inställningen att tillväxt går före allt annat", sa en frustrerad Reinfeldt efter Köpenhamnsmötet.
Köpenhamnsöverenskommelsen satte i och för sig upp målet upp att jordens temperatur inte ska få öka med mer än två grader.
Men det finns ingen plan och inga åtgärder för hur det ska gå till. Det finns inga bindande krav utan bara allmänt formulerade mål.
Det krävs emellertid stora och radikala förändringar om målet ska kunna bli verklighet.
FN:s klimatpanel har rekommenderat att i-länderna skulle behöva minska sina utsläpp med 25-40 procent till 2020 för att tvågradersmålet ska kunna nås!
Nu samlas världens ledare på nytt för att diskutera klimatet. Den här gången är det Paris som står som värd för FN:s klimattoppmöte.
Under måndagen fanns 147 stats- och regeringschefer på plats för att skänka glans åt tillställningen.
De närmaste veckorna vidtar konkreta förhandlingar. Siktet är inställt på att det ska finnas ett globalt klimatavtal, som alla länder kan underteckna 11 december.
Efter misslyckandet i Köpenhamn 2009 är förväntningarna begränsade.
I en TT-intervju berättar statsminister Stefan Löfven (S) att Sverige och EU hoppas på ett avtal som innebär att ländernas klimatåtaganden blir så bindande som möjligt, att de utvärderas med jämna mellanrum och att det finns en press på länderna att höja sina ambitioner.
"Men återigen, det kommer inte att vara lätta förhandlingar. Man ska inte vara naiv", säger Löfven.
Klart är i alla fall att världens politiker inte kan sitta passiva inför det som sker.
Marknadskrafterna kommer inte att fixa klimatkrisen, inte heller enskilda människor eller stater. Det krävs en samlad global aktion från EU, USA, Kina, Indien, Brasilien och andra tunga aktörer.
Vi talar om en ödesfråga för hela mänskligheten. Det är inte bara glaciären Salajekna i Norrbotten som är hotad och riskerar att försvinna.