Deltidsarbete är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Kvinnor i arbetaryrken arbetar ofta ofrivilligt deltid medan tjänstemännen i regel själva väljer att gå ned i tid.
Detta visar LO:s arbetstidsrapport 2015, som lär oss massor om de klass- och könsskillnader som finns i det moderna Sverige.
Sverige är ännu inte jämställt eller jämlikt land.
Drygt en miljon av landets fyra miljoner anställda jobbar deltid. 33 procent av Sveriges arbetare deltidsarbetande jämfört med 21 procent bland tjänstemännen.
Västerbotten är det län där flest arbetar deltid, 43 procent. Norrbotten har samtidigt minst deltidsarbetande, 24 procent.
Men även i Norrbotten finns det en tydlig skillnad mellan arbetare och tjänstemän. Andelen deltidsarbetande är större bland arbetare än tjänstemän i samtliga län.
Vidare finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns deltidsarbete. Bland arbetare i riket jobbar mer än hälften – 53 procent – av kvinnorna deltid jämfört med 17 procent av männen. Motsvarande siffra bland tjänstemän är 30 procent bland kvinnor och 11 procent bland män.
Det vanligaste skälet till att arbetare jobbar deltid är att det är svårt att hitta ett heltidsarbete. För tjänstemän är den vanligaste orsaken att de tar hand om sina barn och alltså själva har valt att arbeta deltid.
”Det är dags att arbetsgivarna i Norrbotten tar de här siffrorna på allvar. Det är djupt orättvist att arbetarkvinnor, som ofta har jobb med låga löner, inte ska kunna få ett heltidsarbete med en hel lön. Vi i Norrbotten kan bättre”, säger Krister Johansson, Luleå, vice ordförande i LO-distriktet i norra Sverige, i en kommentar till rapporten.
Den nya rödgröna majoriteten i styrelsen för SKL (Sveriges kommuner och landsting) borde dessutom kunna medverka till att vrida personalpolitiken i en mer progressiv riktning.
När Stefan Löfven talade på Kommunals kongress 2013 gav han ett löfte om rätten till heltid skulle implementeras i kollektivavtalen i välfärdssektorn.
Även i en intervju i radio-Ekot 10 maj 2014 talade Löfven engagerat om bättre villkor för de offentliganställda.
”Om vi vinner valet och får majoritet i SKL kommer vi att rikta oss till Kommunal och säga: Vi vill teckna ett nationellt kollektivavtal där heltid blir norm. Det är dags för oss nu att visa välfärdsarbetarna, främst kvinnorna, att de har rätten till heltid”, sa Löfven.
Det är ord som förpliktigar inte bara för Löfven utan också för SKL:s nya ordförande Lena Micko (S) och hennes styrelsekamrater.
Tyvärr började dock Micko sväva på målet. I radio-Ekots lördagsintervju 26 september talade hon om rätten till heltid som en verksamhetsfråga.
Men frågan är faktiskt större än så. Rätten till heltid var ett tydligt och centralt vallöfte från hela det socialdemokratiska partiet 2014.
Det kan inte SKL-företrädarna backa från hur som helst. De har exakt samma ansvar som partiledaren Löfven för att förverkliga partiets utfästelser.
Det går att diskutera hur och i vilken takt förändringen ska genomföras.
Men det första steget måste tas under avtalsrörelsen 2016. Det är en trovärdighetsfråga för S som både löntagarparti och feministiskt parti.