Samtidigt pågår större dramatik i riksdagen, där de rödgröna partierna och Sverigedemokraterna kört över regeringens förslag om en extra skattesänkning för inkomster över 36 000 kronor.
Nu är inte Centern alliansregeringens enda problem. Opinionssiffrorna kan knappast göra någon borgerlig sympatisör glad. Ett val i dag skulle ge en vänsterregering och det med god marginal. Trots alliansregeringens opinionsmässiga sammanbrott, och ett gradvis ihåligare förtroende, verkar Reinfeldt och regeringen jobba på som denna verklighet inte existerar.
Om inte annat blev regeringspartierna varse detta när de rödgröna och Sverigedemokraterna var för sig och tillsammans krävde att regeringens förslag om en extraskattesänkning för månadsinkomster över 36 000 kronor måste dras tillbaka.
En tydlig markering från riksdagsmajoriteten som självfallet irriterats över att Reinfeldt-regeringen inte ens försökt att i förväg förhandla om denna extra skattesänkningen för höginkomttagarna. Sådant straffar sig.
Mot den bakgrunden kan vi förvänta oss att ju längre tiden går med dåliga opinionssiffror desto oroligare lär det bli inom högeralliansen. Hoppet står tydligen till att medborgarna ska inse att det är bra med sämre socialförsäkringar och ökad arbetslöshet.
Samtidigt har staterna minskat kontrollen över den finansiella sektorn. Nu efter en lång period av avregleringar och privatiseringar kan vi avläsa spåren av denna utveckling: De fattiga har blivit fler.
Detta medan Stefan Löfven stärkt sin ställning. Detta parat med en stor och växande trovärdighet. Socialdemokraterna kan fortsätta att med facit i handen framställa regeringen som idéfattig när den numer tycks hämta de flesta av sina förslag från oppositionen.
Finansminister Anders Borg säger som vanligt att bättre tider ska komma. Detta allt medan arbetslösheten fortsätter att öka. Både i år och nästa år. När han betonar att svensk ekonomi står stark, visar fakta att tillväxten dämpas och att investeringarna minskar.
Däremot blir det nya skattesänkningar. Jobbavdragets femte etapp ska genomföras. Anders Borg tror på sina teorier. Det är bra att ha en tro, men viktigare att se till verkligheten och hur människor har det i sin vardag.
De ekonomiska hjulen rullar långsammare. Varslen ökar. Ungdomsarbetslösheten ökar. Då höjer Anders Borg rösten, men står utan en egentlig politik. Bara med mantrat jobblinjen, som krackelerat.
Anders Borg anses vara en habil ekonomisk teoretiker. Tyvärr brukar verkligheten vanligtvis övertrumfa de ekonomiska teoribyggena. Människors vardag visar andra siffror. Den som är arbetslös, den som är sjuk, den som är pensionär har drabbats av regeringens klasspolitik. Medan den beslutade skattesänkningen med råge gynnar dem som tjänar mer än 36 000 kronor eller mer i månaden.
Helt klart är att resurssvaga fått det allt svårare att hävda sig under högeralliansens regeringstid. Det är alltför många som ställts vid sidan.
Den moderatledda alliansen ställer förhoppningarna till att den egna politiken även fortsättningsvis har tillräckligt stöd hos svenska folket. Enligt alla opinionssiffror är det en blåögd förhoppning.