Elöverskott - trots allt

Piteå2009-03-23 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ända sedan folkomröstnignen 1980 har kärnkraften varit en icke-fråga. Ända till den 5 februari i år då Maud Olofsson meddelade att hon övergett sitt partis motstånd mot kärnkraft och gått över till Moderaternas och Folkpartiets ja till att bygga nya atomreaktorer.
Energipolitiken gjordes plötsligt till den stora valfrågan 2010. Hur skulle Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin möta det här, uppbunden som hon var av kärnkraftsmotståndarna Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det var som om Mona Sahlin bytt åsikt om den framtida kärnkraften och inte Maud Olofsson och alla de andra partiledarna som det ju faktiskt är.

Reinfeldt, Björklund, Hägglund, Olofsson; alla har de övergett sitt partis linje från folkomröstningen 1980. Då förordade samtliga partier avveckling av kärnkraften, mer eller mindre snabbt. Ny kärnkraft fanns inte på något partis program. Kärnkraften var helt enkelt för farlig. På den punkten har ingenting förändrats. Den är lika farlig nu som då.
Nu har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet presenterat en gemensam energipolitik. Kärnkraften ska fasas ut i takt med att den förnybara energin byggs ut. Avvecklingen prövas varje mandatperiod mot bakgrund av behov och tillgång på energi. Välfärden och jobben ska inte hotas av brist på energi.
I huvudsakliga drag är det således Linje 2 som lever vidare. Socialdemokraternas och Folkpartiets linje som segrade i folkomröstningen och som klubbades av riksdagen och fortfarande gäller.

Den borgerliga alliansregeringens utspel i energifrågan kom överraskande och bär tydliga drag av politiskt rävspel. Visst behöver Sverige en tydlig och ansvarsfull energipolitik, men att göra kärnkraften till valrörelsens stora fråga torde framför allt vara ett försök att rikta strålkastarna bort från tillkortakommandena i jobbpolitiken och utraderandet av utanförskapet.
Sverige har knappast någon energikris. Trots att både Barsebäck 1 och 2 är stängda har Sverige stort överskott på energi. Vi skulle frysa i våra hus och industrier slå igen, var en moderat prognos. Istället har energiförbrukningen sjunkit till 1990 års nivå. Detta under långvarig högkonjunktur. Och förbrukningen lär inte vara högre när vi kommer ut ur den djupdykning vars botten och verkningar ingen känner.

Kombinationen energisparande, trimning av befintlig kärnkraft och vattenkraft, utbyggnad av vindkraft och annan förnybar energi gör att Sverige under de närmaste 30 åren kommer att ha ett mycket kraftigt elöverskott. Detta enligt Energimyndigheten. Dessvärre förutsätts elpriset trots detta stiga istället för sjunka, eftersom överskottet går på export till länder som är beredda att betala ett högre pris.

Den röd-gröna energipolitiken innehåller flera bra förslag, men den kan absolut vässas när det gäller hushållen. Industrin jämrar sig över elpriserna, men det är hushållen som bär de absolut största kostnaderna vad gäller elpris, skatter och miljöavgifter.
Med tanke på att elpriset inte förväntas sjunka, skatter och avgifter höjas, är det inte mer än rätt att ge hushållen ett kraftfullt bidrag så att de kan befrias från elberoendet för att värma sina bostäder.
Ett sådant bidrag skulle gynna hushållens ekonomi, miljön, förmodligen industrins elkostnader och den röd-gröna alliansens möjligheter att vinna valet 2010.

Läs mer om