Eljättarna saknar allt förtroende
Missnöje. De tre stora giganterna på den svenska elmarknaden Vattenfall, Fortum och Eon får bottenbetyg av sina kunder. Missnöjet är utbrett och beror inte enbart på de ständigt återkommande elavbrotten, drygt en tredjedel av alla kunder har drabbats av elavbrott det senaste året, utan mer på bristande service och information samt oläsbara elräkningar.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Därför är det inte förvånande att elbolagen har usla värden i förhållande till en rad andra verksamhetsområden från teleoperatörer till försäkringsbolag och banker, som annars brukar inta bottenplatser vad gäller kundrelationer.
Nu ska genast sägas att det finns ett segment bland elbolagen som klarar sig hyggligt utifrån kundernas betygssättning. De mindre och medelstora elleverantörerna, som tyvärr blir allt färre allt eftersom de tre stora köper upp dem, har fler nöjda kunder än eljättarna.
Avregleringen av elmarknaden har resulterat i allt fler missnöjda kunder, höjda elpriser och en oligopolliknande företagsstruktur, där de tre stora håvar in jättevinster. Istället för att investera i ny el i Sverige använder till exempel statliga Vattenfall i stället sina överskott att investera i smutsig kolkraft i Tyskland. Allt medan näringsminister Thomas Östros tittar på. Spåren av avregleringen förskräcker.
Elavbrott har vi fått lära oss leva med de senaste åren. Vissa områden i vårt land är mer utsatta än andra. Ofta är det i glesbygd som de mest omfattande avbrotten sker. De som drabbas är minst sagt irriterade över sakernas tillstånd. Först betalar de efter avregleringen, som enligt dess tillskyndare skulle ge oss lägre elpriser, dryga kostnader för sin el. Dessutom på räkningar som knappt jurister kan tolka. Sedan drabbas de av att den dyra elen inte levereras.
Som vanligt får kunderna dåligt stöd och liten förståelse från de allenarådande elbolagen. Samstämmigt menar dessa att de sköter sitt jobb på ett utmärkt sätt. Dessutom har man sedan år tillbaka ansträngt sig för att se till att utsatta elledningar inte ska drabbas när det börjar blåsa hårt eller tung snö börjar falla och träd fälls över ledningsgatorna. En glättad bild.
De många människor som drabbats av elavbrott har en annan bild, en bild av arrogans och dumdryghet. De vill självfallet att en vara de betalar dyrt för också ska levereras. En självklarhet. Vattenfall, Fortum och Eon (före detta Sydkraft/Graninge), som är de tre oligarkerna på elmarknaden, brukar i andra sammanhang tala sig varma för marknadskrafter och konkurrens. De marknadskrafter och den konkurrens som de själva satt ur spel.
Tänk om vi på allt detta också skulle få en riktig vargavinter? Då kommer nya svagheter i eldistributionen att visa sig. Vi alla har sedan länge vaggats in i en trygghet, där situationen för elförsörjningen målats i optimistiska färger. Tillgången på el har framställts som så gott som obegränsad. Handfast har vi blivit varse att verkligheten är en annan.
På den avreglerade elmarknaden är det ett fåtal aktörer som helt bestämmer takten och som i princip i samråd fastställer priserna på den så kallade elbörsen i Oslo. Medan Svensson får betala kalaset drar de stora eljättarna in miljardvinster.
Den konkurrens som det talades så vitt och brett om i samband med avregleringen 1996 existerar inte. Konsumenterna har blivit en mjölkko, men tålamodet börjar sina. Det är hög tid att avregleringens negativa följder undanröjs. El klarar sig ingen utan.