Eliasson och Jämtin - bra tänkt Persson
UTNÄMNING. Sverige har fått en ny utrikesminister. Mediaexpertisen förordade Carin Jämtin. Göran Persson valde Jan Eliasson och Carin Jämtin som biträdande. Ett gott val. Eliasson och Jämtin kompletterar varandra och kommer att göra ett bra arbete.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Meritlistan är imponerande. Han anställdes som attache på UD 1967 och sedan har det rullat på. Han har bland annat varit ambassadör i Bonn och Washington, chef för politiska avdelningen vid UD, FN-ambassadör och kabinettssekreterare, alltså högste tjänsteman på UD. Han har arbetat nära flera statsministrar och var Olof Palmes personlige rådgivare i hans arbete som medlare i konflikten mellan Iran och Irak.
För tillfället är han ordförande för FN:s generalförsamling med ansvar för FN:s reformprocess. I förra veckan fick han igenom sitt förslag till nytt FN-råd för de mänskliga rättigheterna. Med det här rådet stärks FN:s arbete och möjligheter att ta strid för enskilda individers mänskliga rättigheter i diktaturer. Stater som vill in i MR-rådet kan prövas utifrån kraven om mänskliga rättigheter, missköter de sig kan de åka ut ur FN. USA försökte, med sin FN-ambassadör John Bolton i spetsen, stoppa rådets tillkomst, men misslyckades.
Jan Eliasson är diplomat och inte politiker, något som läggs till minusposterna. Med tanke på klagomålen mot Laila Freivalds är det väl knappast ur vägen med en utrikesminister förtrogen med diplomatins finesser. Eliasson är förtroendeingivande, stabil, kunnig, har ett stort nätverk med viktiga internationella kontakter. Ett säkert kort som inte kommer att bli någon passiv företrädare för Sverige. Och, vilket säkert också vägts in, kemiskt ren från tsunamikatastrofens effekter.
Carin Jämtin är också att gratulera. Hon är ingen Perssonsk nödlösning för att gå fri från anklagelser om könsdiskriminering. Jämtin utses på sina meriter. Hon fortsätter som biståndsminister, men blir också biträdande utrikesminister och det ger henne en mer framträdande roll i regeringen. Hon må redan i praktiken ha varit biträdande utrikesminister, men nu är det officiellt och hon kommer också att få vikariera en månad framåt medan Eliasson slutför sitt FN-uppdrag.
Även om Carin Jämtin gärna sett sig som utrikesminister är hon nog rätt nöjd med det här upplägget. Istället för att kastas in i jobbet får hon nu mogna och känna sig för. Trivs hon och gör bra ifrån sig, lär hon få fler chanser. Och, beroende på valutgången, kommer Carin Jämtin att få en spännande resa vid Jan Eliassons sida. Hans mål är att åter göra Sverige till en aktiv medlare för att förhindra och för att lösa internationella konflikter. Det här blir ingen passiv utrikesminister.