Elen blir allt dyrare
ELPRISER. För regeringen Reinfeldt är det positivt att Vattenfall fortsätter att pumpa in miljarder till statskassan. Inte minst genom smutsig kolkraft i Tyskland, men i detta hänseende är Fredrik Reinfeldts miljömedvetandet märkligt tyst.
Maud Olofsson borde ta ett grepp över elproduktionen. I höst väntas priset ligga över 50 öre per kilowatt-timme plus moms och energiskatter. För hushållen och tillverkningsindustrin blir detta extra påfrestningar medan regeringen sitter still. Maud Olofsson borde ta ett grepp över elproduktionen. I höst väntas priset ligga över 50 öre per kilowattimme plus moms och energiskatter. För hushållen och tillverkningsindustrin blir detta extra påfrestningar medan regeringen sitter still. (Arkivbild)
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Något har gått snett. De tre stora elbolagen med statliga Vattenfall i spetsen sätter priset på den el som vi får till våra hem. Nu hotar de miljardvinnande elbolagen att höja elpriserna i vinter.
Det är på tiden att avregleringen av elmarknaden synas mer i sömmarna., men vår näringsminister lär inte röra ett finger. Maud Olofsson har råd att betala, men alla dessa pensionärer som i dag hamnar hos kronofogden på grund av att de inte har råd att betala elräkningen bryr hon sig inte om.
Oftast sägs det att EU-samarbetet på energiområdet utgör en begränsning för egna svenska initiativ, men alla är vi fångade i en marknad där det inte finns konkurrens.
Efter avregleringen av elmarknaden är konkurrensen knappt skönjbar.
Priset på el har blivit allt högre. Avregleringen skulle ge oss billigare el, men icke. Elbolagens vinster är jättelika. Något som drabbar hushållen hårt, men också den elintensiva industrin.
Varför inte beskatta de stora elbolagens övervinster för att därmed kunna sänka de elpriser som blivit allt mer betungande för allt fler hushåll?
Avregleringen av elmarknaden har resulterat i allt fler missnöjda kunder, höjda elpriser och en oligopol-liknande företagsstruktur, där de tre stora bolagen håvar in jättevinster. Spåren av avregleringen förskräcker.
I Tyskland har man fått nog och ska nu utreda hur konkurrenssituationen ska kunna förbättras och varför elbolagen gör sådana jättevinster utan att kunderna får del av dessa. Varför tiger Maud Olofsson?
Skulle vi få en smällkall vinter kan dessutom elförsörjningen bli ett problem. Då kan i ett värsta scenariot en elransonering tvingas fram.
Det är i det sammanhanget, och på grund av klimathotet som Energimyndigheten i en rapport noterar att en rimlig livsgräns för en kärnkraftsreaktor är omkring 60 år, inte som tidigare 35-40 år, vilket innebär att Oskarshamn 3 inte skulle behöva avvecklas förrän 2045.
Tempot på kärnkraftsavvecklingen verkar allt mer anpassas efter elförsörjningsbehovet.
Under tiden måste alternativa energikällor tas fram. Efter några sömniga år tycks det äntligen bli fart på utbyggnaden av vindkraften.
Vattenfall och Sveaskog ska investera 20 miljarder kronor i 550 vindkraftverk i södra Sverige. Ett projekt som ska stå klart 2016. I övrigt planeras ytterligare närmare 300 vindkraftverk att byggas de närmaste åren. Målet är att vindkraften ska uppgå till 10 terawattimmar (TWh) el 2015, vilket motsvarar två kärnkraftsaggregat.
I dag producerar vindkraften 1,4 TWh, vilket är knappt en procent av den svenska totalproduktionen av el. Ändå är det vindkraft vi måste satsa på.
Även vad gäller utbyggnaden av vindkraften finns motståndare.
Självfallet ska man inte provocera människor med massiva vindkraftutbyggnad i områden, som har sin utkomst av turism och rekreation. Däremot är det viktigt att områden i vårt land som har de bästa förutsättningarna för vindkraft också används för detta ändamål.
Det blir som alltid i sådana här fall en balansgång mellan olika intressen.
Att luta sig mot att en kraftigt ökad import av el för att lösa våra inhemska problem är inte en framkomlig väg.