El på export håller priset uppe
ENERGI. Ny kärnkraft ska öka tillgången på el, sänka priset och rädda företagen och jobben kvar i Sverige. Så lyder kärnkraftslobbyisternas skarpaste argument. Det håller inte. Sverige har överskott på el, ändå är prognosen stigande pris.
Elkonsumtionen i Sverige sjunker och produktionen ökar. Trots det går vi, enligt energiforskare och enligt Energimyndigheten, mot stigande elpris. Mer kärnkraft ändrar inte på den saken.
Foto: Tor Richardsen/SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Kraftbolagen Nätverket Framtidens energi, som består av branschorganisationer som SKGS (basindustrins lobbygrupp) och fackförbund som IF Metall och Pappers, finanseras av Svenskt Näringsliv. För någon dag sedan hoppade fackförbunden Seko och Elektrikerna av samarbetet.
"Vi vill inte bli förknippade med kärnkraftslobbyn, säger Jan Rudén, Sekos ordförande. Det var inte ett nätverk för kärnkraft vi gick med i".
IF Metall är kvar och dess ordförande Stefan Löfven lobbar hårt för ny kärnkraft med motiveringen att den ska sänka priset på el och därmed rädda företagen och jobben kvar i Sverige. Kärnkraften tar runt femton år att bygga, således ingenting som räddar jobb i dag. Dessutom har svensk industri redan billigare energi än industrin i omvärlden.
Elpriset i Sverige skulle dock kunna vara lägre till både industri och hushåll om det styrdes av inhemsk tillgång och efterfrågan. Energimyndighetens prognos från augusti 2008 och fram till 2010 visar på kraftigt stigande produktion av el i kombination med minskad konsumtion. Den ligger nu på den nivå som rådde i början av 1990-talet.
Överskott på el råder och väntas bli ännu större. Således borde det vara rea på el, eller åtminstone priser i nivå med dem som gällde i slutet på 1900-talet och början av 2000-talet. Men icke.
Det stora överskott trimningen av kärnkraftverken och utbyggnaden av kraftvärmeverk och vindkraftverk väntas ge, kommer inte konsumenterna till del i form av billigare el. Överskottet går på export till länder med elbrist, vars konsumenter är villiga att betala bra. På hemmaplan förväntas stigande elpris.
Energiforskare Louise Trygg, Linköpings universitet, kommer till samma resultat. (Sveriges Radio 6/2). Elpriset sätts på en gemensam marknad inom Norden och EU och eftersom priserna på kontinenten är högre än de svenska, så går vi i Sverige mot ett högre pris, något som inte kommer att påverkas av mer kärnkraftsel i det svenska systemet.
Industrin i Sverige har lägre elpris än konkurrenterna i omvärlden. Det har inte hindrat företag från att flytta utomlands. Den elintensiva basindustrin kan inte ge sig iväg. Skogen står där den står, malmen ligger där den ligger och älvarna brusar där de brusar. Det är det som är Gudagåvan med naturrikedomar. I jämförelse med kylskåp och bilar.
Däremot är det givetvis möjligt för industrin att förhandla sig till ett lägre elpris genom att investera i produktionsanläggningar. I så fall verkar kärnkraften vara det minst attraktiva, med tanke på kostnaden och byggtiden.
Vindkraftsindutrin är redan igång, söker tillstånd eller planerar för 6 000 vindkraftverk fördelade på över hundra vindkraftparker. (DN 12/2). Den ojämförligt största vindparken, den i Markbygden, ska snurra ihop el motsvarande två kärnreaktorer. Skulle alla dessa komma igång överträffas regeringens mål för förnybar energi med mer än det dubbla fram till 2020.
Ny kärnkraft kan möjligen göra reaktorägarna ännu rikare, med tanke på exportvinsterna, men kommer inte att ge hushållen billigare el. Kommuners och byaföreningars delägande i vindkraftverk är, om korten spelas väl, hushållens möjlighet att sänka elnotan. Den förnybara energin skapar också de så nödvändiga nya jobben och då även på orter där ingen annars lär satsa många kronor.