Ekonomi i utförsbacke

världsEkonomin Krisen i världsekonomin tycks fortsätta och det i ett accelererande tempo. Risken för att en recession och ökad oro ska drabba världsekonomin är uppenbar. Alla avvaktar nu vad som händer i Italien och Spanien. Medan Grekland slickar sina sår.

Fredrik Reinfeldt och regeringen har förhoppningsvis god beredskap inför den analkande ekonomiska krisen. Men det finns tvivlare.

Fredrik Reinfeldt och regeringen har förhoppningsvis god beredskap inför den analkande ekonomiska krisen. Men det finns tvivlare.

Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Piteå2011-11-19 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Om så också Frankrike drabbas, vilket det spekuleras om, går vi mot en finansiell vinterstorm med oanade och mycket allvarliga konsekvenser för allas vår ekonomi. Om så sker kommer även Sverige att drabbas. Vi är ingen ekonomisk solitär utan beroende av vår omvärld och vad som sker där. Därför väntar både politiker och ekonomiska analytiker på hur Riksbanken ska agera vid sitt kommande räntemöte. I pipeline ligger att räntan måste sänkas. Blir det en sänkning med blygsamma 0,25 procent eller blir det 0,50 procent?

Frågan är också om en räntesänkning hjälper i detta osäkra läge. Samtidigt gäller det att ha is i magen. Men en räntesänkning är vad de flesta ekonomiska bedömare ställer sin förhoppning till just nu, men Riksbanken bestämmer som alltid oväldigt. Det vi upplever just nu är en kraftig konjunkturinbromsning. I förlängningen blir det jobben som ytterst får ta smällen. Enligt en av många prognoser kan arbetslösheten under vintern närma sig tio procent. I så fall en förskräckande utveckling.

Hur det då går för alliansregeringens så omhuldade arbetslinje, som redan har stora svagheter, är det svårt att sia om. Vi får utgå ifrån att beredskapen är god för vad som än kan komma, men allt kan inte lilla Sverige påverka. Försvagningen av arbetsmarknaden har dessutom blivit allt tydligare under de senaste månaderna. Antalet varsel om uppsägningar ökar snabbt. Vi kan går raskt mot en arbetslöshetskris. Många högt belånade hushåll kan därmed gå en dyster framtid till mötes.

Avgörande för den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden är att de som i krisens spår går in i kortare eller längre arbetslöshet får möjlighet till kvalificerad utbildning inom de sektorer som samhället räknar med ska expandera och där de nya jobben skapas efter en lågkonjunktur. Annars kommer flaskhalsar som innebär att de som är utan arbete inte passar till de nya jobb som eventuellt kan erbjudas. Avsaknaden av kompetens blir ett hinder. Mot detta har regeringen ingen politik. Man tycks vänta och se.

När ekonomin faller, när arbetslösheten ökar, måste Riksbanken som enda vapen överväga nya räntesänkningar. För att dessa ska bita ordentligt måste man ta i från början. Just nu är en sänkning med 0,5 procent, och det snart, en välkommen åtgärd. Riksbanken behöver knappast vara orolig för att inflationsmålet inte ska nås när lågkonjunkturen är över oss. Vi tvingas alla att hålla igen.

De flesta konjunkturprognoser pekar mot att tillväxten bromsas upp och kanske helt avstannar. Något som tycks vara legio när vi har en borgerlig regering. Så mest nervös måste alliansregeringen vara vars politik helt bygger på en bibehållen god konjunktur. Om arbetslösheten och utanförskapet ökar får Reinfeldt-regeringen så klart stora bekymmer. Samtidigt som den politiska oppositionen har sina problem. Det kan bli en tuff vinter.

Läs mer om