Du måste skapa vinst, lille vän
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
För de flesta är det fortfarande inte en gångbar retorik. Gemensamt ägande inom grundläggande samhällsområden, av viktiga naturtillgångar och av statliga vinstdrivande bolag innebär att nyttan och vinsten tillgodoser alla medborgare. Det är i dessa fall ett demokratiskt förvaltande som tjänar ett gemensamt intresse. Men är det ändå inte bättre att privatisera? Konkurrens medför ju lägre priser och högre effektivitet! Detta är ständigt åberopade argument. Är vinstintresset en ständigt nyttogenererande mekanism? Granskar man det kapitalistiska systemet har dess främsta förmåga alltid varit att koncentrera rikedom till ett fåtals förtjänst oftast på andras bekostnad. Och undersöker man konsekvenserna av utförsäljningarna av gemensam egendom de senaste åren framträder en bild som står i bjärt kontrast mot privatiseringsivrarnas utsagor.
Avregleringar som medfört prisstegringar, trots löften om motsatsen, är snarare regel än undantag. Några exempel, med prisökningen i procent; Posten (avregl. 1993) +44%, järnvägar (1988) +112%, elmarknaden (1996) +71%. Detta är infrastrukturområden som vi förlorat en viktig del av kontrollen över. Utvecklingen på elmarknaden spelar dessutom en central roll i klimatarbetet. Tillgången till billig, grön el är viktig för att bryta det fossila beroendet. Ett annat, färskt, exempel är avvecklandet av apoteksmonopolet. Efter omvandlingar till privata apoteksbolag har sjuka nekats att hämta ut livsnödvändiga mediciner på grund av gamla betalningsanmärkningar. En förskjutning, från individens behov till företagets vinstkrav, som är symptomatisk för hela privatiseringsprocessen.
Resultatet av välfärdsprivatiseringarna då? I skolväsendet syns det tydligt. Innan friskolereformen sjösattes förespeglades att den kommunala skolan skulle utsättas för en hälsosam konkurrens, varpå effektiviteten och kvaliteten skulle öka. Men reformen har istället blivit ett avsteg från idén om en skola för alla. Kunskapsklyftorna har ökat och den socioekonomiska segregeringen mellan skolorna har tilltagit. Effektiviteten har minskat då förekomsten av två parallella skolsystem medfört högre kostnader som en följd av överkapacitet. Dessutom läcker skattemedlen som ett såll, i aktieutdelningar. År 2007 delades 84 miljoner kronor ut i de svenska friskolebolagen. Direkt taget från skattebetalarnas fickor. Och vinsten var ännu högre. Samtidigt slutade mer än var tionde elev nian utan behörighet till gymnasiet. Denna orättvisa omfördelning och utsugning av skattepengar är inte specifik för skolväsendet. Inom andra privatiseringsutsatta välfärdssektorer, så som vården, har man kunnat iaktta liknande utveckling.
I en satirteckning från 60-70-talet lyder devisen "Är du lönsam, lille vän?" med vilket tecknaren belyser utvecklingen mot ett arbetsmarknadsanpassat utbildningssystem. Nu gör sig en annan slogan gällande: "Du måste generera vinst till mitt friskolebolag, lille vän!"