På juldagen har den andra säsongen av ”Fröken Frimans krig” premiär i SVT.
I de nya avsnitten blir den kooperativa livsmedelsbutiken en hemlig samlingsplats i kampen för kvinnlig rösträtt. Handlingen börjar 1906.
Det ska dock dröja länge – hela 15 år – innan fröken Frimans och andras krav på allmän och lika rösträtt blir verklighet.
Kravet framstod länge som en ouppnåelig dröm.
Kungahuset och konservativa krafter motsatte sig Liberalernas, Socialdemokraternas och kvinnoaktivisternas demokratiseringskrav.
Men till sist tvingades den svenska högern att backa.
Sommaren 1917 var Sverige nära en blodig revolution av samma slag som i Ryssland. Överallt i landet pågick hungerdemonstrationer och kravaller.
Många människor svalt och var desperata. I Västerås, Ystad, Göteborg, Stockholm, Karlstad, på Seskarö och andra platser runtom i landet skallade ropen på mat.
S-ledaren Hjalmar Branting kunde ha underblåst de revolutionära stämningarna.
Men i stället valde han att tala om behovet av reformism, demokratiska lösningar och samarbete över partigränserna.
Det var en taktik som skulle visa sig framgångsrik.
Andrakammarvalet 1917 brukar beskrivas som parlamentarismens stora genombrott i Sverige. Förnuftet segrade.
Trots att Sverige ännu inte hade allmän och lika rösträtt vann Socialdemokraterna och Liberalerna en jordskredsseger.
Socialdemokraterna och Liberalerna fick 31 procent respektive 28 procent.
Det nya – mer revolutionärt inriktade – vänstersocialdemokratiska partiet fick 8 procent.
Bondeförbundet och lantbrukarnas riksförbund lockade 8 respektive 3 procent av väljarna.
Högern backade till 25 procent och Carl Swartz tvingades lämna statsministerposten.
Kungahuset fick göra en omvändelse under galgen. Kung Gustav V var i princip tvingad att släppa fram en liberal-socialdemokratisk koalition, trots att han egentligen ogillade det.
Om kungen hade blockerat den nya regeringen hade Sverige sannolikt stått inför en blodig och våldsam samhällsomstörtning. Då hade även en stark ledare som Branting haft svårt att hålla tillbaka de revolutionära kraven i arbetarleden.
Men det blev en fredlig omdaning av det svenska samhället under ledning av Piteåfödde liberalen Nils Edén och socialdemokraten Hjalmar Branting.
En ny tideräkning i svensk politik inleddes.16 april 1918 överlämnade den nya regeringen sin historiska rösträttsproposition till riksdagen.
I riksdagsdebatten uttryckte högerns Nils Trygger sitt djupa ogillande med att kommunal makt skulle överföras till ”jordbruksarbetare och annat löst folk”. Men majoriteten av liberaler och socialdemokrater stod på sig och genomdrev beslutet.
1921 genomfördes det första valet med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.
Det krav som fröken Friman och andra kvinnokämpar ställde i början av 1900-talet hade äntligen blivit verklighet.
Moderniseringen och demokratiseringen av Sverige kunde ta sin början.