Diskbänkar och allmänt elände
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Bland samhällsvetare kallas detta fenomen för "allmänningarnas tragedi". En "allmänning" är ett område som vem som helst kan använda för att låta sin kreatur beta, dumpa sopor, hämta ved eller bygga små stugor. Och om en tillgång är öppen att använda så blir den snart överanvänd.
Pröva att ha fritt anlopp till groggbänken vid en firmafest! Det brukar resultera i en mer ymnig konsumtion än när folk själva får betala för sin konsumtion.
Erfarenheten visar också att hyreshus som räknat in varmvattenkonsumtionen i hyran har högre energiförbrukning än när de boende själva betalar sitt duschande och badande.
Cyberrymden är nästan gratis - det räcker med att köpa ett Internetabonnemang så är det fritt fram att lägga ut texter och bilder. Därför svämmas också nätet över av en massa bloggar och hemsidor där ALLT publiceras. Det blir ett oerhört brus som är omöjligt att ta sig igenom, varför några tar på sig uppdraget att skriva om vad andra skriver. Varenda rättshaverist och galapetter har i dag en plats i solen, med påföljd att ingen ser någonting.
Risken för överkonsumtion gör därför att "allmänningar" sällan är totalt allmänna, utan det finns regler för hur de ska användas. Allemansrätten är exempelvis starkt begränsad, annars skulle alla hämta plantor, julgranar och älgstek efter behov. I bondesamhället var det inte tillåtet att låta kreaturen beta hur som helst. Och till slut är det någon som måste ta itu med att röja på diskbänken.
Principen om "allmänningarnas tragedi" fungerar också för att förklara miljöproblemen. Om det är gratis att göra utsläpp kommer det att flöda ur skorstenar och avgasrör. Med påföljden att den gratis resursen - frisk luft - riskerar att bli en rar tillgång. Det finns därför en enkel lösning på problemet med att vi håller på att dränka oss i vårt eget avfall: Sätt ett pris på utsläpp!
Olika lösningar som innefattar handel med utsläppsrätter är ännu bara i sin linda. Här finns stora möjligheter för politiska uppfinningar. Men den sittande regeringen har ännu inte riktigt greppat miljöfrågan, utan ägnar sig mer åt att sätta betyg på sjuåringar och leta efter någon duktig arbetare som anses tillräckligt välryktad för att som belöning få äta lunch med arbetsmarknadsministern.
Det är dock ingen rimlig lösning att förvänta sig att vi ska ändra livsstil i grunden. Istället får vi hoppas att höga utsläppskostnader gör det mer intressant att hitta alternativa drivkällor till bilarna. Utan dessa fyrhjuliga varelser klarar vi oss inte i det moderna samhället. De har ersatt hunden som människans bästa vän.