Direktörer tjänar så in i Norden bra
LÖNER. Svenska direktörer tjänar bäst i Norden. Och rankas som trea på världslistan. De höga direktörslönerna har spillt över på tjänstemännen som kraftigt dragit ifrån arbetarna de senaste tio åren. I snitt skiljer det drygt 8 000 kronor per månad mellan grupperna.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Direktörerna i Sverige har verkligen lyckats bra i lönematchen. Bäst i Norden, visar Svenska Dagbladet Näringslivs sammanställning av nordiska direktörslöner 2005. Svenska vd-löner i A-listade börsbolag ligger i snitt på 9 miljoner kronor. På toppen sitter Carl-Henric Svanberg, vd i Ericsson, med sina 22,2 miljoner kronor. (I förstone glömde jag de 200 000 kronorna efter kommatecknet. Och ändå motsvarar den summan årsinkomsten för ett köksbiträde. Man förstår att fartblindheten lätt slår till hos toppgarnityret).
Efter Ericssonchefen rullar Volvochefen Leif Johansson med 18 miljoner kronor i årslön. Leif Östling, vd i Scania, lyfter 16 miljoner kronor. Finska direktörer tjänar också bra, men där är lönespridningen större. I en klass för sig seglar Nokias hövding Jorma Ollila med 75 miljoner kronor i ersättning.
Norge är ett rikt land, men landets verkställande direktörer är Nordens lägst avlönade. Här ligger storbolagsdirektörernas årslön och bonus på 4-6 miljoner kronor. Svein Aaser, vd för Den Norske Bank, är den högst avlönade norrman tidningen hittat. Han tjänar 6,9 miljoner kronor. Heidar Mar Sigurdsson är vd för Islands största börsbolag och Nordens 27:e största, Kaupthing Bank. Lönen ligger på 8 miljoner kronor.
Svenska direktörer ligger bra till, inte bara i Norden utan, i hela världen, visar en tidigare genomgång av direktörslöner i EU- och OECD-länderna. I den hamnar USA på första plats, Schweiz på andra och Sverige på tredje plats. Närmast under sig har de svenska direktörerna tyska och japanska kolleger och därefter följer ytterligare 38 länders storchefer.
"Sverige behöver fler låglönejobb. Vi behöver fler jobb överhuvudtaget", sa Lars Leijonborg, minister i den tillträdande borgerliga regeringen, i en intervju i Svenska Dagbladet i maj i år. Fler jobb, ja, men knappast fler låglönejobb. Tillräckligt många, i synnerhet kvinnor, invandrare och ungdomar, knegar på för löner mellan 16 000 och 19 000 kronor i månaden. Köks- och restaurangbiträden, städare, personal inom vård och omsorg. Det blir inte mycket över att spendera efter skatt sedan hyran, elräkningen och telefonräkningen är betald.
Sverige behöver inte fler låglönejobb, men väl en jämnare fördelning av det kapital som arbetas ihop. I världsrankinglistan landar svenska direktörer på tredje plats medan svenska industriarbetare återfinns först på nionde plats. Rankningen för grannlandet Norge är den omvända. Norska industriarbetare toppar världslistan, medan deras direktörer finns i bottenskiktet.
Svenska direktörer måste ha bra betalt, annars försvinner de till utlandet, lyder budskapet i försvarstalen. Ja, inte till Norge i alla fall. Däremot kanske Sverige kunde växla en genomsnittlig direktör mot två norska? Folkpartiets språktest lär inte bli några problem.
Löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper och mellan män och kvinnor lär bestå så länge arbetsmarknadens parter håller fast vid procentpåslag. Även om alla får på decimalen samma påslag blir det mest i kronor till den som redan har mest. Och det är kronorna som gäller där ute.