Det våras för energiska Piteå
ENERGI. Vårvintern har börjat bra för Piteå kommun. Satsningarna på biobränslen är på väg att slå ut i blom. Piteå kan gå en framtid till mötes som betydelsefull producent av alternativ energi.
Att gamla Assi (numera Smurfit Kappa) med sina sotiga, stinkande rökutsläpp en gång skulle spela en betydande roll som miljörenare, lär knappast ha förespeglat någon Pitebo. (Arkivbild)
Foto: Jens Ökvist
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Oro och negativ opinion finns givetvis. Jägare och sportfiskare känner sin tillvaro hotad, andra räds att deras fritidsvisten ska förlora sin charm. Men vindkraften måste ändå ses som Markbygdens stora chans, som i sin tur kan leda till nya möjligheter till utveckling.
I byar och på platser som Koler, Långträsk, Storsund, Manträsk, Flötuträsk och
Fagerheden satsar ingen miljarder utan att vara säker på att få pengarna tillbaka med vinst. Det gäller för bygden att få del av den. Annat är att jämföra med kolonialism.
Vindkraften ska producera el, men fler "gröna" energislag är på gång i kommunen Nyligen kom klartecken från Miljödomstolen för att bygga en biodieselfabrik på Haraholmen. Bränslet utvinns från tallolja, en restprodukt från massaindustrin. Företagsledningen hoppas på produktionsstart i slutet av 2009.
Fabriken ska producera hundra miljoner liter biodiesel per år och ge arbete åt ett 20-tal personer.
Från massafabrikerna kommer också råvaran till biodrivmedlen dimetyleter (DME) och metanol. Råvaran är svartlut, en restprodukt som bildas när träflis kokas till massa. Bakom biobränslena ligger mer än femton års forskningsarbete vid Energitekniskt Centrum, ETC, i Piteå.
En forskning som inte precis burits fram av statliga anslag och som tidvis gått i stå. Den som är före sin tid riskerar alltid att mötas av skepsis, men verkligheten har hunnit ifatt framtidsforskarna och nu kommer pengarna.
Energimyndigheten har i dagarna
beviljat 100 miljoner kronor till projektet. Därmed kan världens första drivmedelsfabrik, med svartlut som råvara, startas. Intresset kring svartlutsprojektet och dess patenterade teknik är redan världsomfattande och större lär det bli. Om drygt två år rullar de första last-
bilarna, drivna med bränsle från Piteå.
I EU-kommissionens förslag till minskade koldioxidutsläpp är det förnyelsebar energi byggd på sol, vind och vatten och motorbränslen baserade på skogsråvara, som förs fram. De energislag som ska börja produceras inom Piteå kommun ges ett särskilt högt värde i EU-kommissionens miljöpaket, därför att råvaran består av avfallsprodukter från skogsindustrin. Biobränslena tär alltså i sig inte på jordens resurser.
Energimyndigheten har anslagit hundra miljoner kronor till svartlutsprojektet. Det är mycket pengar, men långt ifrån tillräckligt. Det som nu kan byggas är en mindre anläggning, en pilotanläggning. För storskalig produktion krävs större insatser. Kapital finns, men riskkapitalisterna är rätt ängsliga. I det här läget måste staten in med mer pengar.
Lyssna på miljödebattören Stefan Edman och använd vinsterna från Vattenfall. Ett statligt bolag som gör lysande affärer och kan anses ha en obetald skuld till Norrbotten.
Under 1990-talets massarbetslöshet och följande ekonomiska stålbad uppstod konsulter som höll föreläsningar och kurser och lärde ut att det kinesiska tecknet för "kris" också betydde "möjlighet". Det var så vi skulle se på livet. Något gott och nytt kunde födas ur eländet. Det är inte utan att man är beredd att hålla med. Åtminstone den här gången. Hotet mot klotet har gett fart åt utvecklingen av ny teknik och nya produkter och med det följer nya branscher och arbetstillfällen.
Se bara på gamla Assi (numera Smurfit Kappa) vars skorsten spydde ut sotig och stinkande rök (än kan det förvisso lukta kattpiss då och då). Nu har fabriken fått en betydande roll i satsningen på en renare miljö och ytterligare ett ben att stå på, bioraffinaderi, vilket säkrar fabrikens överlevnad och jobben.