Det är inte ovanligt att vi pratar om urbaniseringens nackdelar här i vår del av landet. Men urbaniseringen är en utmaning för hela Sverige. Stockholmare kan kläcka ur sig saker som “Varför ska vi tvinga folk att bo i Norrland?” när omlokalisering av myndigheter, satsningar på infrastruktur och jobb utanför huvudstadsregionen diskuteras på riksplan.
Som om det, för det första inte finns någonting som skulle tänkas locka någon att bo här, och för det andra inte var vida känt att det råder enorm bostadsbrist i alla Sveriges större städer och urbaniseringen därmed är ett problem även för dem.
När vi pratar om förutsättningar för att folk ska vilja flytta till eller bo kvar på en ort nämns givetvis alltid grundläggande behov. Jobb och infrastruktur är sådana. Vi vill ha relativt nära till arbetsplats, skola, vård och handel.
Känslomässiga skäl är också en anledning till att man väljer att bo där man bor. Har man haft en bra uppväxt romantiserar vi gärna om hur våra egna framtida barn ska växa upp i samma område. Men det är inte heller det som i kanske i slutändan avgör vart vi bosätter oss. För allt i livet är inte varken nytta eller sentimentalitet. Vissa platser tilltalar oss helt enkelt bara för att de är trivsamma.
Vad är det som gör man uppfattar en plats som trivsam då? Det handlar om utbud av saker som människor vill ha, nästan behöver, för att det helt enkelt ska vara gött att leva. Och norra Sverige har så mycket av detta som sörlänningarna inte har, som Stockholmarna erkänner att de saknar när de själva ska semestra och kommer hit när det är säsong.
Närheten till naturen, fjällen, skidåkning, fiske, lugn och ro. Fråga vem som helst som bor i norra Sverige vad livskvalitet är och vi kan svara på ett ögonblick, för vi vet. Men vi gillar såklart också det som storstäderna söderut erbjuder.
Det Stockholm, Göteborg, Malmö och andra storstadsregioner har är pulsen. Utbudet av saker att göra, konserter att titta på, restauranger att äta på. Sådant som vi gärna reser till på semestern, när vi helt enkelt bara vill ha kul. Och det är just därför som Piteå Dansar Och Ler och andra stadsfestivaler är så viktiga för hela regionen som de städerna tillhör.
Det måste vi komma ihåg när vi pratar om regional utveckling. Självklart är det viktigt att lyfta jobb, infrastruktur, utbildning och så vidare.
Men det finns mer än nytta i livet, det bästa i livet är rentav onyttigt. Lyssna på bra musik, dricka och äta något gott.
Om den möjligheten inte skulle finnas i en region som Norrbotten eller de andra norrlandslänen så skulle regeringens satsningar på jobb och infrastruktur vara förgäves för folk skulle inte vilja bo här ändå.
Så tack PDOL, andra norrländska stadsfestivaler, evenemangsarrangörer, kulturutövare krögare, som tillsammans ser till att livet är gött.