Under valrörelsen 2014 blev borgerliga politiker och ledarskribenter djupt provocerade så fort någon talade om barnfattigdomen i Sverige. Det beskrevs som skräckpropaganda.
Men det är ingen överdrift att det finns svenska barn som växer upp i ekonomisk utsatthet.
En rapport från FN:s barnrättsorganisation Unicef visar att finanskrisen slagit mycket hårt mot barn – även i världens rika länder.Sammanlagt 76,5 miljoner barn i världens 41 rikaste länder lever under fattigdomsgränsen, enligt rapporten. Unicefs granskning visar även att Sverige är det land i Norden som har störst andel fattiga barn.
I Sverige lever 12,1 procent barn i fattigdom, att jämföra med Norges 5,3 och Finlands 8,8. Även Danmark har en lägre siffra än Sverige.
Unicef är dessutom inte ensamt om att peka på problemet.
Även Rädda Barnen, Bris, Unga Örnar, Majblommans riksförbund och välfärdsforskaren Tapio Salonen har visat att det finns en mycket stor grupp svenska barn som växer upp med små ekonomiska marginaler.
Det betyder inte att svenska barn har det lika illa som barn i Sudan eller Nordkorea. Men man behöver inte vara professor i statsvetenskap för att begripa att det är ett samhällsproblem att många barn och ungdomar växer upp i socialt utsatta miljöer.
Därför måste barnfattigdomen vara en högt prioriterad fråga för alla ansvarskännande politiker. Få saker är lika viktiga som att investera i en god uppväxt för alla barn och ungdomar.
Grunden är jobbpolitiken ¬– att alla mammor och pappor har jobb och en stabil inkomst. Men det krävs även en aktiv fördelningspolitik för att lyfta dem som lever under extra tuffa ekonomiska villkor.
En del sådana satsningar finns i den rödgröna höstbudgeten. S, V och MP är överens om flera viktiga åtgärder:
- 200 miljoner kr i statligt stöd till sommarlovsaktiviteter.
- Fria glasögon för alla under 19 år.
- Gratis receptbelagda läkemedel för alla under 18 år.
- En uppräkning av riksnormen för barnfamiljer.
- 250 miljoner kronor till skolornas fritidsverksamhet.
- Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar.
- Miljarder för att höja kvaliteten i den svenska skolan.
- Nya pengar för att motverka psykisk ohälsa bland barn och ungdomar.
Det är bara att välkomna förändringarna. I och för sig kostar de några skattekronor. Men det är det värt.
”Det borde vara en självklarhet i ett välfärdssamhälle att alla föräldrar har ekonomiska villkor så att deras barn kan leva bra liv. Så är det inte riktigt idag. Många barn lever i ekonomisk utsatthet”, konstaterar helt riktigt Ulla Andersson (V), som varit en av de som drivit barnperspektivet hårdast i årets budgetmanglingar.
Politiken får inte heller tveka om ytterligare åtgärder. Det är bra för hela samhället – alla skattebetalare – att fler barn får en bättre start i livet. Sverige får betala ett mycket högt pris för dem som hamnar snett i tillvaron.
Som Olof Palme sa en gång tiden: ”Man kan inte med ett individualkapitalistiskt betraktelsesätt hålla på och tala om mina barn och dina, utan det är fråga om våra barn – det gäller varenda tjatting."