Det verkar som om regeringens arbetslinje bytts ut mot en arbetslöshetslinje. I dag är arbetslöshet den vanligaste orsaken till att människor erhåller försörjningsstöd. Och det kan aldrig ha varit meningen.
Över tid har det blivit alltför svårt för allt fler att få ett riktigt jobb och därmed ta sig in på arbetsmarknaden. Efter borgerliga initiativ har vi dessutom fått en tandlös arbetslöshetsförsäkring.
Anders Borg hävdar som ett mantra att en hög a-kassa leder till högre arbetslöshet och därmed till varaktigt lägre sysselsättning. Något som få ekonomer håller med om. Snarare att det är kombinationen av regler inom arbetsmarknadspolitiken, inte en enskild faktor, som är avgörande.
Att en låg a-kassa skulle leda till varaktigt högre sysselsättning går därför inte att visa. Om nu sänkt a-kassa har så goda effekter för jobben, varför sjunker då inte arbetslösheten?
Nyligen fick vi veta att regeringen och arbetsmarknadens parter ska samverka kring en ny modell för korttidsarbete och om möjligheten att i en konjunkturnedgång hålla kvar anställda på kortare arbetstid med viss statlig löneutfyllnad.
Det måste kombineras med bredare avtalslösningar för att få ner ungdoms- och långtidsarbetslösheten, menar finansminister Borg. Vad han menar är att statens medverkan för att dämpa uppsägningar i en lågkonjunktur ska betalas med åtaganden från arbetsmarknadens parter och då framförallt av facket.
Det talas om speciella avtalslösningar för anställning av ungdomar och långtidsarbetslösa. Vilket låter som krav på särlösningar typ lägre löner och sämre anställningsskydd. Samma gamla moderata politik som redan misslyckats, med andra ord.
De sänkta arbetsgivaravgifterna för just ungdomar gav mycket få nya jobb. Nystartsjobben, som också innebar subventionerade lönekostnader, har inte heller gett särskilt mycket utbyte i form av anställningar.
Problemet med ungdomsarbetslösheten är inget nytt, men har förvärrats.
Ungdomar måste ofta gå mellan olika tillfälliga jobb, med perioder av arbetslöshet däremellan. Det gäller även ungdomar med bra utbildning.
För unga utan fullständig gymnasieskola är möjligheterna på arbetsmarknaden mycket begränsade, och då gäller det även de tillfälliga jobben.
Om alliansens ansträngningar att pressa ned den rekordhöga ungdomsarbetslösheten, som nu uppgår till 21 procent, är ett seriöst tänk måste de jobb som erbjuds även passa dem som är arbetslösa.
De som lämnat skolan i förtid måste slussas tillbaka till utbildning, till praktikplatser eller lärlingsutbildning. Utan en god grundutbildning står man sig slätt i dagens jobbkonkurrens. Det hade varit smartare om regeringen snabbt satsat på att ge de ungdomar som saknar gymnasiekompetens en sådan.
Att regeringen dragit ner på vuxen- och arbetsmarknadsutbildningen har knappast hjälpt unga och arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.
Tvärtom. Allt medan antalet elever som inte klarar gymnasieskolan fortsätter att öka.
Detta samtidigt som rehabiliteringsgarantin blivit en flopp, järnvägen är i kris och bankerna tar ut för höga räntor på bostadslånen.Tala om ett samhällsekonomiskt mischmasch.