Det drar ihop sig till kris
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det går bra nu, men varslen tornar upp sig vid horisonten. Samma tidning kryllar av signaler. Likt fyrar blinkar de mot oss som kryssar fram mellan blindskären i framtidslandet. Rubriker som "Orolig börshöst väntar" och längre ner en stirrig fondmäklare som försäkrar "Börsen är lågt värderad". Dåliga tecken. Här ligger en hund gravad, skulle Refaat el Sayed, ha sagt. Nittitalets störste illusionist.
Blädder, blädder. Å vad hittar jag här? "Välfärden bättre förr". Säkert. För att inte tala om hur mycket bättre förr den kommer att vara nästa år och därnästa och nästa därnästa. Dagens något skruttiga välfärd vill framstå i ett paradisiskt skimmer. Låt vara något upphaussad med hjälp av minnets barmhärtiga förmåga att slipa bort de vassa kanterna.
"Klockan klämtar för Telia Sonera". Ja, det vet vi ju. Det hör liksom ihop med det som komma skall. Telias öde och svenska folkets öde är förenat i ett enda gigantiskt gruppsamtal. Bolaget sitter på en fet kassa och är lågt värderat. Precis som Sverige. Hedgefonder räknar på Telia. Alliansen räknar på Sverige.
Det går bra nu, men "Konjunkturen har nått sin topp", mässar Föreningssparbankens chefekonom Hubert Fromlet och pekar med hela handen. Något snedställd. Nedåt. "Oljepriset tickar uppåt" och "Varning för fastighetsbolag." Känns det igen? Några Dejavue-upplevelser? "Det här har jag varit med om förr."
"Miljardsmäll för bönderna". Vi blev rejält solbrända i somras. Det blev åkrarna också. Korna svälter och måste nödslaktas. Maten blir dyr, inflationen stiger liksom räntorna och köpkraften förtvinar. "Elbrist hotar i vinter" blir droppen som släcker högkonjunkturen. Som att slå kallvatten på en glödhet spisplatta. Först fräser det till och så ångar det litet och så är det slut. Sverige får stå i stand-by-läge.
Det går bra nu, så varför blir det så här? Naturlagarna. Det är naturens lagar som styr och ställer. Naturen har följt opinionsmätningarna. Blocken ligger och guppar jämsides. Vad som helst kan hända. Det kan bli borgerlig regering och då blir det kris. Hur bra det än ser ut vid övertagandet. Det blir kris. Det händer nåt. En katastrof. På det dukade bordet, som nyss dignade av allehanda godsaker, ekar tomma grötfat.
De senaste 33 åren har Sverige haft borgerlig regering vid två tillfällen. Och dom har haft jätteotur. Tillväxten har sackat, till och med gått minus, arbetslösheten har ökat våldsamt liksom budgetunderskottet. Visst borde man satsa på en regering med tur. Men bollen är rund, även i det politiska spelet, och vad som helst kan hända.
Ladda med stearinljus, björkved och konserver.