Nu finns ju också valen till Europaparlamentet, som sker vart femte år, nästa gång 2014. Men hittills har inte dessa val skapat något större intresse hos den svenska väljarkåren. I det senaste EU-valet, år 2009, röstade 45,3 procent i riket, i Norrbotten bara 40,4 procent.
Efter dubbelåret 2014, då det både är val till beslutande församlingar i Sverige och till EU-parlamentet, dröjer det till år 2018 innan valurnorna plockas fram igen. Om det inte blir extraval, förstås, men det hör verkligen inte till vanligheterna i svensk politik.
De politiska partierna sysslar med mycket annat än valrörelser, exempelvis studier och vanligt opinionsarbete Men kampen om mandaten är det största som händer i det politiska livet. Risken är att partiaktiviteterna går på sparlåga när det är tre, fyra år till nästa val. Det man borde göra nu hinner man med senare.
Att förkorta mandatperioderna till tre år är inte en bra väg. Många i riksdagen upplevde att de treåriga mandatperioderna var för korta och försvårade en långsiktig politik. Och nog låg det en del i den kritiken.
Men vad ska då göras?
I det senaste grundlagsbeslutet slogs fast att val ska hållas andra söndagen i september, detta för att underlätta regeringens budgetarbete. Det var en mycket måttlig förändring, från tredje till andra söndagen i september. En större fråga gäller de gemensamma valdagarna. Är det verkligen nödvändigt att välja till riksdag, kommun och landsting på samma dag? Nej, fram till 1970 var det ju separata valdagar.
Många hävdade att det var rikspolitiken som styrde de lokala valen. Men att av den anledningen införa en gemensam valdag för alla tre val är ganska långsökt. Och den stora nackdelen är att det blir för stort glapp mellan valen. Partierna behöver genomföra fler valrörelser, väljarna måste vid fler tillfällen få möjlighet att säga sitt.
Grundlagsändringar är stora saker. Alla seriösa partier eftersträvar bred enighet i frågor som gäller författningen.
Det ska inte vara så att nya majoriteter skyndar sig att inleda förändringar. Men det finns nu goda skäl att ta initiativ till ett brett samtal om den gemensamma valdagens framtid. Frågan är: bidrar den gemensamma valdagen till att utveckla demokratin? De som är för den nuvarande ordningen får tillfälle att försöka övertyga oss skeptiker.
Om man beslutar om förändringar kan de genomföras efter år 2020. Men ju förr man inleder processen, desto snabbare kan eventuella förändringar genomföras.