Den senaste tiden har det funderats en del över vem som kan tänkas vara nytt kommunalråd i Piteå efter Helena Stenberg (S). Flera anonyma S-källor menar att det inte finns någon självklar kandidat. Ett namn som lyfts är Hannah Bergstedt (S), som tidigare varit riksdagsledamot men som säger att hon inte är intresserad. Däremot har Bergstedt tankar kring hur partiet borde arbeta inför valet 2022. ”Som partiorganisation är det viktigaste att fundera över vad vi vill åstadkomma”, säger hon och menar att man inte ska stirra sig blind på personer.
I detta har Bergstedt alldeles rätt. I grund och botten är det politiken som ska spela störst roll för samtliga partier. S i Piteå behöver arbeta fram ett rejält och ambitiöst valprogram i första hand, och sekundärt lura på vem som kan tänkas bli kommunalråd efter att man vunnit valet. Men för att valet ska kunna vinnas behövs de facto personer. Personer som tillsammans är ett starkt lag.
Valberedningens sammankallande, Ruth Rahkola (S), säger att planen inte är att genomföra en process likt den då efterträdare till kommunalrådet Anders Lundkvist (S) skulle utses. ”Vi tar in nomineringar och väljer personer till fullmäktigelistan. Sedan får vi se vad valet ger för resultat och hur många ordförandeposter vi får”, säger Rahkola.
Rahkola resonerar klokt i sak. Stenbergs meddelade avgång må ha kommit som en chock för många, men hon kommer trots allt sitta kvar på sin post fram till valet. Detta gör att frågan om vem som blir Piteås nästa kommunalråd är rakt kopplad till valresultatet.
Inget parti går till val och säger ”Här är Piteås framtida kommunalråd!” eftersom det vore att, på ett väldigt icke ödmjukt sätt, föregå valresultatet. Men personerna på listan spelar som sagt roll. Namnen på listorna som varje parti går till val på är det lag som har till uppgift att representera folket. Det är av den anledningen S har sina interna regler, som att varannan person ska vara kvinna respektive man och att var fjärde person på listan ska vara yngre än 35 år. Representation spelar roll när representativ demokrati ska praktiseras.
Vinner S valet ska dessa regler sedan appliceras på de uppdrag som finns utöver fullmäktige. På ordförandeposter, i styrelser och i nämnder. Har partiet har svårt att ta fram varannan kvinna och en fjärdedel unga sitter felet i partiorganisationen. För ett parti som Socialdemokraterna ska egentligen ha fler namn än listan rymmer när det bara är ett år kvar till valet.
Det ska sitta som gjutet i organisationen att samla och skola medlemmar och därefter uppnå samhällsförändring genom påverkan i beslutande församlingar. Det är S organisatoriska motto, som utgår från arbetarrörelsens värderingar om jämlikhet och solidaritet. Organisationen är således i högsta grad politisk. Om man misslyckas med att få med personer från hela samhället (och då inte bara köns-, och ålders-representativt utan även i form av bakgrund, geografisk spridning, med mera) urholkas också politiken då de som ska ta fram politiken blir ett sämre sammansatt lag.
Detta har förstås valberedningen med sig, men det ligger inte endast på valberedningen att se till att återväxten fungerar. S behöver, parallellt med det vardagliga arbetet i att samla och skola, genast börja arbeta fram ett valprogram i samma takt som man funderar över listans sammansättning för att i förlängningen kunna påverka. Utifrån det kan man sedan tala om namn för ledande positioner.