Det är halvtid i mandatperioden – och under måndagen ordnade S-ledaren Stefan Löfven en telefonkonferens med det socialdemokratiska partiets medlemmar där han summerade de två första åren med den rödgröna regeringen. Löfven konstaterar helt riktigt att det skett en hel del.
Den största bostadsinvesteringen på 20 år.
Över 50 000 nya utbildningsmöjligheter i ett nytt kunskapslyft så att människor kan ta jobb där kompetens saknas.
13 000 fler lärare och annan personal samt särskilda resurser till skolor med störst behov.
Lärarlönelyftet ger omkring 60 000 lärare en höjd månadslön med mellan 2 500 och 3 500 kronor.
10 miljarder per år för fler anställda i välfärden och riktade satsningar på sjukvård och äldreomsorg.
Kostnadsfria läkemedel och glasögonbidrag för barn.
Bland de borgerliga möts reformerna inte med jubelrop. De upprepar sina gamla argument om att de rödgröna är företagar- och tillväxtfientliga. Men borgarnas argument motbevisas av verkligheten. Sysselsättningen ökar under de rödgröna. Bruttonationalprodukten växer.
Allt är självfallet inte regeringens förtjänst. Men politiken påverkar förutsättningarna för jobb och tillväxt. När det investeras mer i järnvägsunderhåll, bostadsbyggande och skolor stärks arbetsmarknaden.
Tag bara kunskapslyftet. Nya utbildningsplatser i komvux, yrkeshögskolan, på folkhögskolor och universitet gör skillnad. Det lyfter både enskilda individer och regioner. Samtidigt betyder det även att svenskt näringsliv får tillgång till mer välutbildad arbetskraft.
Eller tag de tio miljarder kronor som tillförs Sveriges kommuner och landsting den 1 januari 2017. Det möjliggör fler anställda i vård och omsorg. Dessutom har den sociala infrastrukturen betydelse för tillväxt- och näringslivsklimatet i riket.
Det betyder inte att alla problem är lösta efter två år med Löfven. Till exempel krävs större insatser i jobbpolitiken. Arbetsförmedlingens statistik är tydlig. Det räcker inte med generella stimulanser för att minska arbetslösheten. Det krävs riktade åtgärder mot de grupper som har det allra tuffast på arbetsmarknaden.
Under 2017 beräknas andelen inskrivna arbetslösa med utsatt ställning på arbetsmarknaden utgöra omkring 75 procent av alla inskrivna arbetslösa. Till dessa grupper räknas arbetslösa som är utomeuropeiskt födda, i åldern 55–64 år, har funktionsnedsättningar eller saknar gymnasieutbildning.
Det är människor som kommer att ha det tufft oavsett hur mycket de rödgröna satsar på järnvägs- och bostadsinvesteringar. Därför gäller det att bygga ut den arbetsmarknadspolitiska arsenalen – exempelvis med beredskapsjobb i den offentliga sektorn och lönebidragsanställningar i föreningslivet – för alla dem som har svårt att få plats på den vanliga arbetsmarknaden.
Annorlunda uttryckt: Det kommer inte att saknas arbetsuppgifter för regeringen Löfven under återstoden av mandatperioden.
Löfven kan med rätta vara stolt över sin arbetsinsats till dags dato. Men han får inte sitta nöjd.