I Aftonbladet läser jag att det råder Aida-feber på Balkanhalvön. Medierna i Bosnien-Hercegovina och Kroatien fylls med artiklar om Aida Hadzialic, Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister som har sina rötter i det forna Jugoslavien och som i oktober 2014 blev det yngsta statsrådet genom tiderna i sitt nya hemland. Men Hadzialic förtjänar att uppmärksammas för mer än sin ungdom.
Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin skriver magsurt att ”i regeringen har hon ännu inte satt märken i parketten”. Men det tyder bara på att Mellin själv är dåligt påläst. Tag bara satsningen som görs om rätten till komvux. Aida Hadzialic fullföljer en klassisk socialdemokratisk linje i utbildningspolitiken.
Alla vuxna som har ambitionen att utbilda sig på gymnasienivå för att kunna läsa vidare eller få ökade möjligheter till jobb ska ges rätten till Komvux oavsett var i landet de bor. Reformen ska vara genomförd i sin helhet redan 2017.
Positivt är även att Moderaterna förefaller att stödja reformen. Borta är 1990-talets nedlåtande högertal om vuxenutbildningen. I en riksdagsmotion 1996 talade Moderaterna föraktfullt om ”utbildning som hälls över människor som saknar personliga motiv att vidga sitt kunnande”. Men nu välkomnar Anna Kinberg Batra (M) att vuxenutbildningen ska göras tillgänglig för fler. Det tyder på att det ändå skett en viss tillnyktring på högerkanten.
Regeringen och Aida Hadzicalic gör även stora satsningar på yrkesvux och yrkeshögskolan. Tillskottet i den senaste budgetpropositionen innebär att yrkeshögskolan får medel motsvarande 30 000 permanenta utbildningsplatser när reformen är helt genomförd. Det är en satsning som kommer att få stor betydelse. Yrkeshögskolan är inte särskilt känd bland den breda allmänheten. Men den presterar mycket goda resultat. Varje utbildning prövas noga utifrån kvalitet och näringslivets behov. 9 av 10 får också jobb efter examen.
Till detta ska läggas de medel som tillförs landets folkhögskolor. Det handlar om pengar för de allmänna och särskilda kurserna som motsvarar 1000 platser årligen från och med år 2016. Dessutom tillförs resurser motsvarande 1 000 platser på studiemotiverande kurser och 1 000 platser på yrkesutbildning för långtidsarbetslösa.
Utbildningssatsningarna löser självfallet inte hela arbetslösheten; det krävs även andra åtgärder. Men de är en viktig del av lösningen. Arbetslösheten bland unga utan gymnasieexamen är mer än dubbelt så hög som bland dem som fullgjort gymnasiet. Det säger något viktigt till alla ungdomar, deras föräldrar och hela det svenska samhället.
En gymnasieexamen fixar inte allt, men utan gymnasiebetyg befinner du dig i ett sämre läge. Därför är det inget orimligt krav att alla skaffar sig en gymnasieexamen. Det är det första steget för att kunna bli anställningsbar – en inträdesbiljett till arbetslivet.
Tage Erlander, Olof Palme och andra socialdemokratiska utbildningspionjärer hade gjort tummen upp för Aida Hadzialic. Hon väver vidare på en gammal fin röd tråd. Regeringens kunskapssatsningar bidrar till att lyfta både samhälle, ekonomi och enskilda individer.