Den elfte punkten
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Därför är det alltid ledsamt att vara socialdemokrat när det inte finns pengar. De senaste åren har varit bekymmersamma och partiet har inte känt igen sig.
Men nu har konjunkturen svängt och staten badar i pengar. Därför kan den socialdemokratiska regeringen nu åter bli Alla Goda Gåvors Givare. Så är exempelvis fallet när socialdemokraterna presenterar ett integrationspolitiskt program. Det kan sammanfattas med "fler miljarder, mer integration" och presenterades i måndags på DN-debatt av minister Jens Orback.
Det där med miljardrullningen kände jag igen. Men studsade lite när jag läste ingressen till artikeln där det stod något om hårdare åtgärder mot kriminella.
På något sätt har integrationsfrågan kommit att innefatta brott och straff. Ingen förklarar dock exakt hur det hänger ihop politiskt, men den som tänker "integration" tänker också uppenbarligen allt oftare också "kriminalitet".
Det är som att börja tala om pedofili under rubriken "Förskolans verksamhet". Eller "psykopati" under rubriken "Näringslivets utveckling". Jens Orback presenterade tio punkter men bland alla dessa - som innefattade pedagoger, lärlingsutbildning, arbetsplatsintroduktion, jobbagenter, nya företag, snabbare etablering av invandrade, validering av utbildning etcetera - så hittade jag inget om kriminalitet.
Men gömd under punkt tios formuleringar fanns det en elfte punkt undanstoppad. Där skriver Orback under stickordet "Trygga förorter":
"En satsning på snabbare och tydligare insatser för ungdomar som begår brott genomförs för att öka tryggheten i förorterna. För att bättre kunna möta unga som gjort sig skyldiga till brott föreslår regeringen ändringar i reglerna om påföljder för unga lagöverträdare. Förslagen syftar till att förbättra möjligheterna att ingripa tidigt för att motverka att barn utvecklar en kriminell livsstil. Handläggningstiden för mål mot unga ska bli kortare."
Detta är således en del av integrationspolitiken. Hårdare tag mot kriminella ungdomsgäng, som utvecklat en oacceptabel "livsstil". Men är det inte justitieministern som ska se till att unga förbrytare får omedelbar respons från rättvisan? Och borde det inte ha skett för länge sedan, med tanke på att detta med senfärdiga reaktioner mot ungdomsförbrytare diskuterades redan förra årtusendet?
Men hur är det egentligen, är det här med kriminalitet ett integrationsproblem, eller är det ett försök från socialdemokraterna att göra om folkpartiklarnas bravurnummer med språktestet från förra valrörelsen? Finns det en elfte punkt på socialdemokraternas integrationsprogram?